Feministisk konst
Idag har Feministisk konst blivit ett ämne av stort intresse och relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan och räckvidd blir allt tydligare i vårt dagliga liv, och genererar debatter, studier och forskning som försöker förstå dess inflytande ytterligare. Sedan dess uppkomst har Feministisk konst fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och yrken, och blivit en viktig diskussionspunkt vid familjesammankomster, kaffesamtal och till och med i akademiska kretsar. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta aspekterna av Feministisk konst och dess betydelse idag, såväl som de möjliga implikationer det har i framtiden.
Feministisk konst syftar på konst skapad av feminister, konst som speglar kvinnors liv och erfarenheter, eller konst som har som mål att förändra jämställdhetsdebatten och den samtida konsten.
Den feministiska konströrelsen strävar också efter att synliggöra kvinnor i konsthistorien. Rörelsen blomstrade under 1960- och 1970-talen, under den andra vågens feminism. Det har kallats "den mest inflytelserika internationella rörelsen under efterkrigstiden".
Den nämns ofta som den viktigaste konströrelsen sedan andra världskriget".
Feministisk konst i Europa
Från 1980-talet och framåt har konsthistorikern Griselda Pollock utmanat museernas traditionella modeller av konst och historia. Där har man ofta har uteslutit konstnärlig representation av kvinnor, och där syns en liten mängd material som berör de komplexa relationerna mellan kvinnlighet, modernitet, psykoanalys och representation.
Feministisk konst i Sverige
Feministisk konst har dykt upp på olika håll i Sverige. Exempel på detta är bland annat Nanna Johansson med Fulheten, Femmetopia – ett liberalt och feministiskt konstprojekt i Stockholm, författaren och serieskaparen Liv Strömquist med bland annat boken Ja till Liv!
Genusforskaren Tiina Rosenberg har skrivit boken Ilska, hopp och solidaritet med feministisk konst in i framtiden på temat feministisk konst.
Referenser
- ^ ”Goda Tider för feministisk konst”. SvD. http://www.svd.se/kultur/goda-tider-for-feministisk-konst_234895.svd.
- ^ Cassatt, Mary (1980). Griselda Pollock. London Jupiter Books
- ^ Fridén, Hanna. ”Tips: feministisk konst”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304120746/http://metrobloggen.se/hannafriden/tips_harlig_feministisk_konst/. Läst 10 juli 2012.
- ^ ”Adlibris: Tiina Rosenberg”. Arkiverad från originalet den 24 april 2013. https://archive.is/20130424185153/http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9173894184. Läst 10 juli 2012.
.svg)
