Griselda Pollock

I den här artikeln kommer vi att utforska Griselda Pollock på djupet, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. När vi fördjupar oss i detta spännande ämne kommer vi att försöka belysa dess betydelse och relevans i dagens värld. Från dess ursprung till dess påverkan på samhället har Griselda Pollock varit föremål för debatt och analys, och i denna artikel kommer vi att försöka ta upp alla dess aspekter på ett objektivt och detaljerat sätt. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka de historiska, kulturella och samtida aspekterna av Griselda Pollock, med målet att ge våra läsare en bredare och djupare förståelse av detta fascinerande ämne.

Griselda Pollock
Pollock, 2018.
Född11 mars 1949[1] (76 år)
Bloemfontein[2], Sydafrika
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidOxfords universitet, filosofie kandidat, [2]
Courtauld Institute of Art, masterexamen, [2]
Courtauld Institute of Art, filosofie doktor, [2]
SysselsättningKonsthistoriker[3], konstkritiker, universitetslärare, författare
ArbetsgivareUniversity of Reading (1972–1974)[4]
University of Manchester (1974–1977)[5]
University of Leeds (1977–)[2][6]
Faculty of Environment (1990–)[7]
Utmärkelser
Holbergpriset (2020)[8]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Griselda Pollock, född 11 mars 1949 i Bloemfontein, Sydafrika, är en sydafrikansk-brittisk konsthistoriker, publicist, kulturvetare och professor i genusvetenskap vid University of Leeds.

Efter uppväxtår i såväl Sydafrika som Kanada, flyttade hon 1962 till England där hon påbörjade sin utbildning vid Oxfords universitet. 1970 erhöll hon där en bachelor i modern historia. Hon följde upp med en master i konsthistoria vid Courtauld Institute. Hon är feminist och engagerar sig för kvinnor i konsthistorien. Från 1974 till 1977 undervisade hon vid University of Manchester och 1977 publicerade hon artikeln What's Wrong with Images of Women? Samma år fick hon en professur i kritisk konsthistoria och kulturell analys vid University of Leeds.

Griselda Pollock har skrivit en avhandling om van Gogh och ett tjugotal böcker om konst och feminism.

Bibliografi, urval

  • Vincent van Gogh (tills. med Fred Orton), 1978
  • Vincent van Gogh in zijn Hollandse Jaaren, 1980
  • Old Mistresses. Woman, Art and Ideology, 1981
  • Framing Feminism, 1987
  • Vision and Difference, 1988
  • Looking Back to the Future, 2001
  • Encounters in a virtual feminist museum, 2006

Griselda Pollocks artiklar på svenska, urval

  • Vision, röst och makt: den feministiska konsthistorien och marxismen i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1981 (2:4)
  • Generationer och geografier: feministisk teori och konsthistorisk praktik, i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1992:1 (13)
  • Om kanoner och kulturkrig, i Paletten 61 (2000)

Citat

Museerna står i realiteten halvtomma, eftersom kvinnorna fortfarande saknas. Det är på 1900-talet som de fallit bort ur konsthistorien. Inte alls på 1700- och 1800-talen utan i nutid! Och detta trots att kvinnorna nu funnits i mängder på alla skolor och institutioner. Modernismen har sin maskulina historieskrivning. Enligt den handlade modernismen om maskiner och död. Men kvinnornas modernism handlade om liv.
– Intervju i DN 31 mars 2007

Källor

  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 391149, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ läs online, www.fine-art.leeds.ac.uk .
  3. ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: pollockg, läst: 23 april 2022.
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.
  6. ^ ORCID Registry, ORCID-id: 0000-0002-6752-2554, läs online, läst: 12 november 2018.
  7. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.
  8. ^ BBC Programme Catalogue, BBC program-ID: m000k91f.