Förstakammarvalet i Sverige 1903
I dagens värld är Förstakammarvalet i Sverige 1903 ett ämne som genererar stort intresse och debatt inom olika områden. Oavsett om det är på det akademiska, sociala, politiska eller kulturella området är Förstakammarvalet i Sverige 1903 ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Dess relevans har överskridit gränser och har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och yrken. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna relaterade till Förstakammarvalet i Sverige 1903, analysera dess inverkan på det nuvarande samhället och utforska möjliga lösningar eller tillvägagångssätt för att ta itu med detta problem effektivt. Genom djupgående och objektiv forskning kommer vi att försöka förstå betydelsen och implikationerna av Förstakammarvalet i Sverige 1903 idag.
 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
18 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Förstakammarvalet i Sverige 1903 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1903 fanns det totalt 742 valmän, varav 722 deltog i valet.
I Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 15 april. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 18 september. I Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 22 september. I Västernorrlands läns valkrets och Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 28 september och i Kalmar läns norra valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 29 september.
Valresultat
| Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| FK 1903 | FK 1904 | +/- | ||||
| Protektionistiska partiet | 503 | 9 | 102 | 102 | +-0 | |
| Minoritetspartiet | 204 | 5 | 33 | 31 | -2 | |
| Partilösa | 129 | 4 | 15 | 17 | +2 | |
| Övriga | 191 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
| Totalt | 1 027 | 18 | 150 | 150 | +-0 | |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
