Andrakammarvalet i Sverige 1936
I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Andrakammarvalet i Sverige 1936 och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Sedan dess uppkomst har Andrakammarvalet i Sverige 1936 fångat många människors uppmärksamhet på grund av dess inverkan på olika sfärer. Under åren har Andrakammarvalet i Sverige 1936 utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga behov, och blivit ett ämne av ständigt intresse. Genom denna forskning försöker vi utöka förståelsen för Andrakammarvalet i Sverige 1936 och dess inflytande inom olika områden, samt analysera dess roll i nuet och framtiden. Genom att utforska flera perspektiv och pålitliga källor hoppas man kunna ge en heltäckande och berikande syn på Andrakammarvalet i Sverige 1936 och dess betydelse idag.
 | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser | |||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Andrakammarvalet i Sverige 1936 hölls den 20 september 1936.
Valkampanj
Till följd av att riksdagen inte gått med på att lösa försvarsfrågan som den socialdemokratiska regeringen Hansson ville hade denna regering avgått i juni 1936 och istället hade Bondeförbundet fått bilda regering, Regeringen Pehrsson-Bramstorp.
Folkpartiets partiledare Andersson i Rasjön och statsminister Pehrsson-Bramstorp försökte göra en valfråga av Socialdemokraternas påstådda planer för socialisering av näringslivet. Socialdemokraterna hänvisade i sin tur till den politik som den socialdemokratiska regeringen fört 1932-1936 som de ansåg hade bidragit till att den ekonomiska lågkonjunkturen övervunnits.
Partiernas valaffischer:
- För kyrka och kristen tro - svensk samling med Högern
- Bort med varje tendens till diktatursträvanden - rösta med Folkpartiet
- Folkpartiet vill fri utveckling för biltrafiken
Valresultat
För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1937-1940.
| Parti | Partiledare | Röster | Mandatfördelning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | +− % | Antal | +− | |||
| Socialdemokraterna | Per Albin Hansson | 1 338 120 | 45,9 | +4,2 | 112 | +10 * | |
| Allmänna valmansförbundet | Gösta Bagge | 512 781 | 17,6 | −5,5 | 44 | −9 * | |
| Bondeförbundet | Axel Pehrsson-Bramstorp | 418 840 | 14,3 | +0,2 | 36 | −1 * | |
| Folkpartiet | Gustaf Andersson | 376 161 | 12,9 | +0,8 | 27 | +2 * | |
| Socialistiska partiet | Nils Flyg | 127 832 | 4,4 | −0,9 | 6 | −2 * | |
| Sveriges kommunistiska parti | Sven Linderot | 96 519 | 3,3 | +0,3 | 5 | +3 | |
| Sveriges nationella förbund | Elmo Lindholm | 26 750 | 0,9 | — | — | -3 * | |
| Nationalsocialistiska arbetarepartiet | Sven Olov Lindholm | 17 483 | 0,6 | — | — | — | |
| Svenska nationalsocialistiska partiet/Nationalsocialistiska blocket | Birger Furugård | 3 025 | 0,1 | −0,5 | — | — | |
| Centerpartiet | N.A. Nilsson | 96 | 0,0 | −0,1 | — | — | |
| Övriga partier | — | 146 | 0,0 | — | — | — | |
| Socialistiska blocket (S + SP + SKP) | — | 1 562 471 | 53,6 | — | 123 | — | |
| Borgerliga blocket (BF + FP + AV) | — | 1 307 782 | 44,8 | — | 107 | — | |
| Antal giltiga röster | 2 917 753 | 100,0 | 230 | ||||
| Ogiltiga röster | 7 502 | ||||||
| Totalt | 2 925 255 (74,5 %) | ||||||
Källa: SCB: Riksdagsmannavalen 1933-1936 s. 63
- Under mandatperioden 1932-1936 gick fem av Högerpartiets ledamöter över till andra partier; 3 till Sveriges Nationella Förbund, 1 till Folkpartiet och 1 till Bondeförbundet. Två socialdemokratiska ledamöter lämnade partiet och gick över till Socialistiska partiet. Skillnaden i mandat är räknad efter dessa partiövergångar.
Bland de invalda riksdagskandidaterna återfanns bland annat förstakammarledamoten och högerledaren Gösta Bagge.
Regeringsbildning
Regeringen Pehrsson-Bramstorp avgick den 23 september och den 28 september utnämndes istället Regeringen Hansson II.
