Ämnet Erik Stenholm har varit av stort intresse och debatt i det samtida samhället. Från sitt ursprung till nutid har Erik Stenholm spelat en grundläggande roll i olika aspekter av livet, genom att påverka kultur, ekonomi, politik och mellanmänskliga relationer. Med tiden har Erik Stenholm utvecklats och anpassats till förändringarna och utmaningarna i den moderna världen, och skapat nya möjligheter och utmaningar för individer och samhällen. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Erik Stenholm i vår värld idag, och analysera dess implikationer och möjliga framtidsperspektiv.
Erik Stenholm | |
![]() | |
Född | 8 maj 1901[1] Sundsvall, Sverige |
---|---|
Död | 23 september 1976 (75 år) Sundbybergs församling, Sverige |
Utbildad vid | Kungliga Konsthögskolan ![]() |
Sysselsättning | Målare, tecknare |
Redigera Wikidata |
Erik Emanuel Stenholm, född 8 maj 1901 i Sundsvall, död 23 september 1976 i Sundbybergs församling, var en svensk målare och tecknare.
Han var son till möbelsnickaren Johannes Stenholm och Carolina Blomqvist och från 1939 gift med Anna Britta Björk. Efter studier för Filip Månsson och vid Kungliga konsthögskolan 1925–1930 var han anställd som dekorationsmålare vid Stadshuset, Konserthuset och Högalidskyrkan i Stockholm. Bland hans andra offentliga arbeten märks altarskåpet i Torpshammars kyrka, takdekorationerna i Duvbo kyrka och väggmålningar i Drängsereds kyrkas hall, Växbo kapell och Annefors kapell i Hälsingland. Till hans profana arbeten märks en monumentalmålning med motiv från Sundsvallsstrejken som han utförde för Skogsindustriarbetarförbundet i Gävle 1940. Han medverkade i samlingsutställningar arrangerade av Sundbybergs konstförening. Hans konst består av dekorationsmålningar och i mindre omfattning av landskapsmålningar.