Numera är Erik Dahmén ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Med tiden har det blivit en diskussions- och debattpunkt mellan experter och vanliga medborgare. Dess genomslag har märkts inom olika områden, från politik till populärkultur. Erik Dahmén har väckt många människors intresse på grund av dess inflytande på våra liv och dess förmåga att skapa betydande förändringar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Erik Dahmén, undersöka dess implikationer, dess utveckling över tid och dess betydelse idag.
Erik Dahmén, född 14 september 1916 i Halmstad, död 16 augusti 2005 i Nacka, var en svensk ekonom och professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Erik Dahmén var son till lektor Elof Dahmén och lärarinnan Selma Elvira Dahmén, född Manthe. Dahmén avlade filosofie licentiatexamen vid Lunds universitet 1942. Han började efter detta att arbeta som ekonom vid Industriens utredningsinstitut (IUI). Han disputerade 1950 med doktorsavhandlingen Svensk industriell företagarverksamhet, en kausalanalys av den industriella utvecklingen 1919-1939 vid Lunds universitet.
1951 flyttade Dahmén till Stockholm och blev docent vid Handelshögskolan i Stockholm och samtidigt med detta ekonom vid Stockholms Enskilda Bank. Efter några års arbete vid Handelshögskolan, utnämndes han 1958 till professor vid högskolan i nationalekonomi med inriktning mot ekonomisk och social historia. Han kom att inneha denna tjänst till 1985. Parallellt med detta, tjänstgjorde han samtidigt vid Stockholms högskola (föregångare till Stockholms universitet), vars huvudbyggnad låg vid Kungstensgatan 45, inte långt från Handelshögskolans huvudbyggnad.
1963 publicerades hans verk Ekonomisk utveckling och ekonomisk politik i Finland. Dahmén låg före sin samtid i sina insikter om den industriella utvecklingens påverkan på miljön; 1968 gavs hans bok Sätt pris på miljön ut.