I den samtida världen intar Eric Jacob Arrhén von Kapfelmann en central plats i vårt samhälle. Dess inflytande sträcker sig till alla områden i livet, från politik till populärkultur, genom teknik och ekonomi. Den här artikeln kommer att undersöka på djupet effekten och relevansen av Eric Jacob Arrhén von Kapfelmann, och analysera dess implikationer och konsekvenser för världen vi lever i. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att försöka förstå detta fenomen och dess konsekvenser, med syftet att ge en mer komplett och kontextualiserad syn på Eric Jacob Arrhén von Kapfelmann, för att främja en berikande och konstruktiv debatt.
| Eric Jacob Arrhén von Kapfelmann | |
| Född | 21 oktober 1790 Västerviks församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 23 maj 1851 (60 år) Adolf Fredriks församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Kompositör |
| Gift med | ogift |
| Redigera Wikidata | |
Eric Jacob Arrhén von Kapfelmann, född 21 oktober 1790 i Västervik, död 23 maj 1851 i Adolf Fredriks församling, Stockholms stad, var en svensk director musices och tonsättare.
von Kapfelman, som tillhörde Linköpingssläkten Arrhenius, ägnade sig först åt ämbetsmannabanan men blev musiklärare vid Krigsskolan på Karlberg 1824 och avlade 1833 musikdirektörsexamen. Han invaldes som ledamot 293 av Kungliga Musikaliska Akademien den 27 maj 1841. Bland hans tonsättningar märks manskvartetter, solosånger, kyrkomusik, musik till skådespel och en stor symfoni. Förutom hans populära Vårsång, första gången framförd vid Uppsalastudenternas vårhyllning 30 april 1823, gjorde han även arrangemanget till Otto Edvard Westermarks tonsättning av Tegnérs Kung Karl, den unga hjälte.
|