Ensign Racing
I dagens värld har Ensign Racing blivit ett ämne av stor betydelse och relevans. Dess inverkan täcker olika områden och sektorer, från ekonomi till politik, genom teknik och samhället i allmänhet. Intresset för Ensign Racing har ökat de senaste åren, vilket har väckt nyfikenhet och uppmärksamhet hos ett brett spektrum av människor. Det är viktigt att förstå och på djupet analysera allt relaterat till Ensign Racing, dess ursprung, utveckling, implikationer och eventuella framtida utmaningar. I den här artikeln kommer vi att uttömmande utforska detta fascinerande ämne, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad översikt av Ensign Racing, så att läsare kan utöka sin kunskap och bättre förstå betydelsen av detta fenomen idag.
 | |
| Tävlingsnamn | Ensign Racing |
|---|---|
| Hemvist | Storbritannien |
| Aktivt | 1973 - 1982 |
| Stallchef | Morris Nunn |
| Förare | Se F1-säsonger |
| Lopp | 134 |
| Vunna lopp | 0 |
| Pole position | 0 |
| Snabbaste varv | 1 (Brasilien 1981) |
| Konstruktörstitlar | 0 |
| Förartitlar | 0 |
Ensign var en brittisk formelbiltillverkare med ett formel 1-stall som tävlade under 1970-talet och början av 1980-talet.
Historik
Ensigns bästa resultat var Marc Surers snabbaste varv och fjärdeplats i Brasilien 1981. Stallet upphörde efter säsongen 1982 genom ett samgående med Theodore Racing.
F1-säsonger
| Säsong | Tävlingsnamn | Bil | Motor | Däck | Poäng | VM-plac. | Förare 1 | Förare 2 | Övriga förare |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1973 | Team Ensign | Ensign N173 | Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | F | 0 | 12:a | Rikky von Opel | ||
| 1974 | Team Ensign | Ensign N173 Ensign N174 |
Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | F | 0 | 13:e | Mike Wilds | Rikky von Opel Vern Schuppan | |
| 1975 | HB Bewaking Team Ensign | Ensign N174 Ensign N175 |
Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | G | 1 | 13:e | Roelof Wunderink | Chris Amon | Gijs van Lennep[1] |
| 1976 | Team Ensign | Ensign N174 Ensign N176 |
Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | G | 2 | 12:a | Jacky Ickx | Chris Amon Hans Binder[2] Patrick Nève | |
| 1977 | Team Tissot Ensign with Castrol | Ensign N177 | Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | G | 10 | 10:a | Clay Regazzoni | Jacky Ickx[3] | |
| 1978 | Team Tissot Ensign | Ensign N177 | Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | G | 1 | 13:e | Derek Daly | Brett Lunger[4] | Harald Ertl Jacky Ickx Lamberto Leoni Danny Ongais Nelson Piquet |
| 1979 | Team Ensign | Ensign N177 Ensign N179 |
Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | G | 0 | 13:e | Marc Surer | Derek Daly Patrick Gaillard | |
| 1980 | Unipart Racing Team | Ensign N180 | Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | G | 0 | 12:a | Jan Lammers | Geoff Lees[5] | Tiff Needell Clay Regazzoni |
| 1981 | Ensign Racing | Ensign N180B | Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | A/M | 5 | 11:a | Eliseo Salazar | Ricardo Londono[6] Marc Surer | |
| 1982 | Ensign Racing | Ensign N181 | Ford Cosworth DFV 3.0 V8 | A/M | 0 | 15:e | Roberto Guerrero |
Andra stall
Ensign har också levererat bilar till andra formel 1-stall.
| Stall | Säsonger | Antal lopp |
|---|---|---|
| Mario Deliotti Racing | 1978 | 1 |
| Theodore Racing | 1977 | 8 |
Noter
- ^ Stallets ende förare i Nederländerna 1975, Frankrike 1975 och Tyskland 1975.
- ^ Loppet i Österrike 1976.
- ^ Loppet i Monaco 1977.
- ^ Loppet i USA 1978.
- ^ Loppen i Nederländerna 1980 och Italien 1980.
- ^ Skulle kört i Brasilien 1981 men fick ingen licens och ersattes av Marc Surer.