I dagens värld har Enare träsk blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det beror på sin påverkan på samhället, sin historiska relevans eller sin påverkan på vardagliga aspekter, har Enare träsk lyckats väcka uppmärksamhet och väcka debatt inom olika områden. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i detta ämne, analysera dess implikationer och förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Enare träsk, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det moderna samhället, i syfte att erbjuda en komplett och berikande översikt av detta fascinerande ämne.
![]() Enare träsks läge. | |
Läge | Enare, Finland |
---|---|
Yta | 1 040,28 km² |
Höjd | 117–119 m ö.h. |
Strandlinje | 3308 km |
Medeldjup | 15 m |
Maxdjup | 92 m |
Volym | 15,9 km³ |
Flöden | |
Flöde | 120 m³/s |
Övrigt | |
Öar | 3 318 |
Källa: Statistikscentralen |
Enare träsk (finska: Inarijärvi eller Inarinjärvi, enaresamiska: Aanaarjävri, skoltsamiska: Aanarjäuʹrr, nordsamiska: Anárjávri) är en sjö norr om polcirkeln i Enare kommun i norra delen av Lappland. Sjön är den tredje största i Finland, efter Saimen och Päijänne. Dess yta är 1 040 km². Den är normalt isbelagd från november till juni.
Enare träsk är Lapplands landskapssjö.
Den 28 december 1984 störtade en sovjetisk kryssningsrobot i Enare träsk.
Höjden över havet varierar mellan 117 och 119 meter, eftersom vattenståndet regleras av kraftverken i Pasvik älv. Sjön avrinner genom Pasvik älv till Varangerfjorden vid Norra ishavet.
Enare träsk har ett medeldjup på 15 meter. Det största djupet är på 92 meter, i närheten av 69°8′50″N 28°19′40″Ö / 69.14722°N 28.32778°Ö i nordöstra delen av fjärden Vasikkaselkä ("Kalvfjärden"). Sjön har 3 318 öar, varav de mest kända är Hautuumaasaari (Begravningsplatsön) och Ukonkivi (Gubbstenen). Offerplatser har hittats på dessa.
Området kring sjöns norra, västra och södra stränder har traditionellt utnyttjats av enaresamer, som huvudsakligen livnärt sig på fiske samt jakt och småskalig renskötsel.
Många sjöar avrinner till Enare träsk. Den största av dessa är Muddusjärvi. Andra exempel är Nitsijärvi, Paatari och Vuontisjärvi.
Det finns många arter av laxfiskar i Enare träsk, däribland lax, öring, röding, sik, siklöja och harr. Reeska är en dvärgart av sik, vars ekologiska nisch upptas av siklöjan i sjöar längre söderut. Siklöjan fiskades förr av samerna i stora mängder i oktober och saltades in för att täcka vinterns behov. Saimenlaxen och kanadarödingen hör däremot inte till de ursprungliga fiskarterna, utan är inplanterade i sjön. Siklöjebeståndet ökade kraftigt på 1970-talet. Flera fiskare tog då lån för anskaffning av fiskeutrustning. Beståndet tröt dock på mindre än tio år.