I dagens värld har Emetin blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Från akademiker och yrkesverksamma från olika områden till vanliga människor, Emetin har fångat mångas uppmärksamhet och genererat intensiv debatt i samhället. För att bättre förstå detta fenomen är det avgörande att närma sig Emetin från olika perspektiv och analysera dess multipla implikationer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Emetin och undersöka dess inverkan i olika sammanhang. Genom denna analys hoppas vi kunna bidra till förståelsen och reflektionen kring Emetin, såväl som till att generera idéer och förslag för att hantera denna fråga effektivt.
Emetin | |
![]() | |
Systematiskt namn | (2 S, 3 R, 11b S) -2 - {[(1 R) -6,7-Dimethoxy-1, 2,3,4 -
tetrahydroisoquinolin-1-yl] metyl}-3-etyl-9, 10 - Dimethoxy-2, 3,4,6,7,11 b-hexahydro-1 H-pyrido isoquinoline |
---|---|
Kemisk formel | C29H40N2O4 |
Molmassa | 480,639 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 483-18-1 |
Egenskaper | |
Löslighet (vatten) | liten g/l |
Smältpunkt | 68 °C |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Emetin är en metylförening av alkaloiden cephaelin, som förekommer tillsammans med ipecacuanhasyran i ipecacuanharot, kräkrot. Ämnet är kraftigt slemhinneretande och används som kräkmedel (emetikum). Det har också brukats mot amöbadysenteri i kombination med vismutjodid.[1] Stor användning av emetin kan medföra risk för att utveckla proximal myopati och/eller kardiomyopati.
Emetin bildar i rent tillstånd färglösa eller svagt gulaktiga kristaller, som är lättlösliga i etanol, kloroform, eter eller bensin, men mindre lättlösliga i vatten.
Drogen framställs ur ovannämnda rot eller på syntetisk väg.[2]