I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Dvärgskrika på djupet, analysera dess många aspekter och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess påverkan på samhället, genom dess olika perspektiv och tillvägagångssätt, kommer den här artikeln att ta upp allt som har med Dvärgskrika att göra. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att fördjupa oss i detta fascinerande ämne för att förstå dess omfattning och betydelse inom olika områden, från vetenskap till kultur, och på så sätt erbjuda en heltäckande och berikande vision. Utan tvekan är Dvärgskrika ett ämne av stor relevans som förtjänar att utforskas på djupet, och det är precis vad vi föreslår att göra i följande rader.
Dvärgskrika Status i världen: Nära hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Kråkfåglar Corvidae |
Släkte | Cyanolyca |
Art | Dvärgskrika C. nanus |
Vetenskapligt namn | |
§ Cyanolyca nanus | |
Auktor | (Du Bus De Gisignies, 1847) |
Utbredning | |
![]() | |
Synonymer | |
Cyanolyca nana |
Dvärgskrika[2] (Cyanolyca nanus) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Dvärgskrikan är som namnet avslöjar en liten kråkfågel, med en kroppslängd på endast 20–23 cm. I kroppen är den slank och smidig i sina rörelser. Fjäderdräkten är genomgående skifferblå bortsett från svart ögonmask inramad av ett vitaktigt ögonbrynsstreck och vitaktig strupe som kontrasteras mot ett diffust bröstband. Lätet är ett tvåstavigt, nasalt och ljust "yeeyip yeeyip". Ibland hörs också längre och grövre läten.[1]
Fågeln lever i ek- och tallskogar i sydvästra Mexiko (Vera Cruz, Puebla och Oaxaca).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Dvärgskrikan har ett begränsad utbredningsområde och en liten världspopulation som understiger 10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
|