Nuförtiden är betydelsen av Donji Miholjac obestridlig i vårt dagliga liv. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på samhället eller dess inflytande på olika aspekter av våra liv, har Donji Miholjac fångat uppmärksamheten och intresset hos många människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att till fullo utforska allt som Donji Miholjac representerar, dess utveckling över tiden och dess relevans idag. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör Donji Miholjac till ett ämne av stor betydelse och intresse för en bred publik. Följ med oss på denna resa genom historien, innebörden och relevansen av Donji Miholjac, och låt oss tillsammans upptäcka varför det är ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet.
Donji Miholjac | |
Ort | |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Slavonien |
Län | Osijek-Baranjas län |
Koordinater | 45°41′00″N 18°24′00″Ö / 45.68333°N 18.40000°Ö |
Folkmängd | 10 265 (2001) |
Borgmästare | Stjepan Viduka |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 31540 |
Riktnummer | 031 |
Geonames | 3201432 |
Donji Miholjac i Kroatien.
| |
Webbplats: www.donjimiholjac.hr | |
Donji Miholjac (tyska: Unter-Miholtz, ungerska: Alsómiholjác) är en stad i Kroatien. Staden har 10 265 invånare (2001) och ligger i Osijek-Baranjas län i landskapet Slavonien. Större orter i närheten av Donji Miholjac är Našice och Belišće.
Donji Miholjac utgör huvudorten i kommunen med samma namn. I kommunen finns förutom Donji Miholjac följande 6 orter: Golinci, Miholjački Poreč, Podgajci Podravski, Radikovci, Rakitovica och Sveti Đurađ.
Donji Miholjac ligger vid floden Dravas strand i närheten av den kroatisk-ungerska gränsen.
Arkeologiska fynd från 2002 tyder på att området där Donji Miholjac idag ligger var bebott redan innan romarna under det första århundradet intog det. På en karta från 100-talet utarbetad av den grekiske geografen Klaudios Ptolemaios finns Donji Miholjac utsatt under namnet Mariniana[1].
Under folkvandringstiden på 500-600-talet slog sig slaver (dagens kroater) ner i området som till slutet av 700-talet kontrollerades av avarerna. I början av 800-talet intogs området av frankerna som inlemmade det i sitt rike. Under 900-talet inlemmades området i det medeltida kroatiska kungariket som senare kom att sortera under kungariket Ungern och under 1500-talet Habsburgska riket. Under 1500-talets senare hälft intogs Donji Miholjac av osmanerna som kom att kontrollera staden fram till slutet av 1600-talet då den åter kom att sortera under habsburgarna.