I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Dolksteklar, ett ämne som har väckt intresse och nyfikenhet hos otaliga människor genom tiden. Dolksteklar är ett element som finns i olika aspekter av det dagliga livet, från historia till vetenskap, genom konst och kultur. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Dolksteklar till ett ämne som är värt att behandlas och analyseras i detalj. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och kunskapsresa som gör att vi bättre kan förstå vikten och relevansen av Dolksteklar i världen omkring oss.
Dolksteklar | |
Mammutdolkstekel (Megascolia maculata) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Underordning | Midjesteklar Apocrita |
Överfamilj | Vespoidea |
Familj | Dolksteklar Scoliidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Scoliidae | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Dolksteklar (Scoliidae) är en familj inom ordningen steklar.
Flertalet arter inom familjen är medelstora till stora, ganska kraftiga steklar. Storleken varierar mellan olika arter från en längd på cirka 10 millimeter upp till 50-55 millimeter, eller något mer. Hanarna är i jämförelse med honorna något mindre och slankare byggda och hanarna har också längre antenner än honorna. Färgteckningen varierar, många arter har blåsvart grundfärg med rödbruna markeringar, andra är svart- och gulaktig. Vingarna har ofta en mörkare ton.
Familjen har en världsvid utbredning och innehåller över 8 000 arter.[1] Den största artrikedomen finns i varmare delar av världen, i områden där det råder tropiskt eller subtropiskt klimat. Endast en art, hårig dolkstekel (Scolia hirta), är känd i Sverige.
Efter parningen söker honorna upp skalbaggslarver och förlamar dem med ett stick, varefter de lägger ett ägg på dem. Efter kläckningen börjar dolkstekelns larv att förtära skalbaggslarven. Främst är det larver av bladhorningar som parasiteras.[1]
De vuxna exemplaren lever av pollen och nektar.[1]
|