Diö
I den här artikeln ska vi ta upp frågan om Diö, som har fått stor relevans de senaste åren. Diö är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor inom olika områden, från akademiker till professionella, på grund av dess inverkan och relevans i dagens samhälle. Genom historien har Diö varit föremål för studier, debatt och reflektion, vilket visat på dess betydelse inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Diö, utforska dess olika aspekter, dess utveckling över tid och dess inflytande på det samtida samhället.
| Diö | |
| Diö och Liatorp | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Älmhults kommun |
| Distrikt | Stenbrohults distrikt |
| Koordinater | 56°38′35″N 14°13′31″Ö / 56.64306°N 14.22528°Ö |
| Area | 253 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 1 469 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T1832[2] |
| Beb.områdeskod | 0765TB102 (1960–)[3] |
| Geonames | 2717725 |
  Ortens läge i Kronobergs län.
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Diö är en tätort i Stenbrohults distrikt (Stenbrohults socken) i Älmhults kommun, Kronobergs län (Småland). Vid avgränsningen 2023 klassades Diö och tätorten Liatorp som sammanväxta och gavs av SCB namnet Diö och Liatorp.
Diö ligger vid sjön Möckeln och Helge å, även Kattesjön gränsar till samhället. Strax utanför Diö ligger Höö - ett stort naturreservat med bokskogar och vandringsleder. Carl von Linnés födelseort Råshult gränsar också till Diö.
Historia
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dijö. Namnet kommer från dij och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Diö 1960–2020[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 901 | |||
| 1965 | 951 | |||
| 1970 | 930 | |||
| 1975 | 920 | |||
| 1980 | 976 | |||
| 1990 | 980 | 157 | ||
| 1995 | 970 | 158 | ||
| 2000 | 931 | 156 | ||
| 2005 | 891 | 156 | ||
| 2010 | 910 | 157 | ||
| 2015 | 906 | 135 | ||
| 2020 | 932 | 160 | ||
Anm.: sammanväxt 2023 med tätorten Liatorp
| ||||
Samhället
Det finns två småbåtshamnar i Diö.
Kommunikationer
Diö ligger vid södra stambanan och det vackra stationshuset finns fortfarande kvar. 1970 upphörde tågtrafiken till och från Diö. I december 2013 började tågen åter stanna i Diö och idag stannar Krösatågen mellan Hässleholm och Växjö i Diö med 13 turer i varje riktning per dag (färre tåg lördagar och söndagar). [6]
Både busslinje 123 mellan Älmhult och Växjö och busslinje 157 mellan Älmhult och Ljungby stannar i Diö. [7][8]
Näringsliv
Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar av hög kvalitet vid fabriken.[9] En annan industri är Invacare som tillverkar rullstolar och handikapphjälpmedel.
Idrott
Ishockey har sedan flera decennier tillbaka varit ett stort intresse i Diö vilket medfört framgångar för såväl A-lag, juniorlag som damlag. Tack vare allt engagemang genom åren så är det kanske inte så konstigt att kommunens enda ishall finns just här.
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 september 2013.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ http://tagtidtabeller.resrobot.se Tabell 92 läst 3 aug 2016
- ^ http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_123_129_131215_141213.pdf[död länk] tidtabell linje 123 läst 14 juni 2014
- ^ http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_157_857_131215_141213.pdf[död länk] tidtabell linje 157 läst 14 juni 2014
- ^ ”Gemla tennisracketar”. Arkiverad från originalet den 11 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150111080611/http://www.fikonstekel.com/tenniscollection/gemla.html. Läst 14 mars 2011.
| ||||||||||||||||
