De bysantinska hästarna

I dagens värld är De bysantinska hästarna ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, ekonomin eller kulturen, har De bysantinska hästarna fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till nutid har De bysantinska hästarna genererat debatter, kontroverser och betydande framsteg som har präglat mänsklighetens historia. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av De bysantinska hästarna, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tid. Utan tvekan är De bysantinska hästarna ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att studeras och förstås i sin helhet.

De fyra hästarna på Markuskyrkan i Venedig, 1870-talet.
De bysantinska hästarna på L'arc de triomphe du Carrousel i Paris.
En av två bysantinska hästar i Stockholm (Blasieholmstorg) efter Sivert Lindbloms nygestaltning av torget 1989.

De bysantinska hästarna, Konstantinopelhästarna eller de venetianska hästarna, är skulpturer av fyra hästar, som har sitt ursprung i antikens Rom eller antikens Grekland.

I Markuskyrkan i Venedig står sedan mitten av 1200-talet, med undantag för korta perioder, fyra hästar på en balustrad ovanför kyrkans entré som fasadprydnader. Numera är det fyra kopior som står utomhus, medan originalen står inomhus i kyrkan. Hästarna skiljer sig åt i detaljer som kroppsställning och muskulatur samt uttryck för olika ålder och temperament.

Skulpturernas historia

Skulpturerna dateras till någon gång mellan 300-talet före Kristus och 300-talet efter Kristus. De kom på 1200-talet som krigsbyte från Konstantinopel till Venedig, och anses möjligen ha kommit till den bysantinska huvudstaden under Konstantin den stores tid från någon triumfbåge i Rom. Alternativt kan de härstamma från Rhodos.

Det anses att venetianarna har tillgripit skulpturerna i hippodromen i Konstantinopel, sannolikt 1204 eller något senare i samband med det fjärde korståget.

De bysantinska hästarna i Frankrike

Napoleon I tog hästarna som krigsbyte 1797 och lät sätta upp dem 1807–08 på den triumfbåge vid Arc de Triomphe de Carrousel vid Louvren i Paris som byggdes till hans ära. Efter Napoleons fall bestämdes vid Wienkongressen att skulpturerna skulle lämnas tillbaka till Venedig. De har ersatts av avgjutningar på triumfbågen i Paris.

De bysantinska hästarna i Sverige

År 1959 lät Svante Påhlson göra bronsavgjutningar på Herman Bergmans Konstgjuteri av två av hästarna av kopior som fanns på Glyptoteket i Köpenhamn för Rottneros Park. Kontakten med Glyptoteket förmedlades av Eric Grate. Bergmans konstgjuteri har även utfört en kopia för Stallbacken (59°16′19.84″N 15°12′58.21″Ö / 59.2721778°N 15.2161694°Ö / 59.2721778; 15.2161694) i Örebro.

Modellerna för dessa användes också för de två bysantinska hästar i brons, som sedan 1989 finns uppställda i centrala Stockholm på Blasieholmstorg. De är del av Sivert Lindbloms omgestaltning av denna öppna plats till ett torg, efter att platsen tidigare varit en trafikerad gata och med parkeringsplatser.

Källor

Vidare läsning

  • Wikimedia Commons har media som rör De bysantinska hästarna.
  • Ulf Abel: Från Hippodromen i Konstantinopel till Blasieholmstorg – om de venetianska bronshästarna (med bidrag av Sivert Lindblom och Ulla Ehrensvärd), utdrag ur Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Meddelande 15/1990, Svenska Handelsbanken, Stockholm 1991
Auktoritetsdata