I dagens värld har Sivert Lindblom fått stor relevans inom olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, kulturen, politiken, ekonomin och många andra aspekter av det dagliga livet. Från sitt ursprung till våra dagar har Sivert Lindblom varit föremål för studier, debatt och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att analysera inflytandet av Sivert Lindblom i det moderna samhället, utforska dess huvudsakliga egenskaper, såväl som de utmaningar och möjligheter det representerar. Sivert Lindblom har blivit ett allestädes närvarande fenomen som förtjänar särskild uppmärksamhet för att bättre förstå sin roll idag.
Sivert Lindblom | |
Född | 1 november 1931[1] Husby-Rekarne, Sverige |
---|---|
Död | 13 maj 2023 (91 år) Stockholm |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Arkitekt[1], skulptör |
Utmärkelser | |
Moderna Museets Vänners skulpturpris (1984) Prins Eugen-medaljen (1989) Sergelpriset (1995) | |
Redigera Wikidata |
John Sivert Rolf Lindblom, född 1 november 1931 i Husby-Rekarne församling, död 13 maj 2023[2][3][4] i Stockholm, var en svensk skulptör, målare och scenograf.
Sivert Lindblom var medarbetare till arkitekterna Sigurd Lewerentz 1949–1951 och Peter Celsing 1957–1964. Han utbildade sig i skulptur på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1958–1963, och var i sina tidiga verk starkt inspirerad av Auguste Rodin[källa behövs]. Under 1960-talet experimenterade han bland annat med abstrakta gestaltningar av sitt eget ansikte och de kommande decennierna blev än mer idébaserade, med installationer och arkitektoniska inslag. Han var verksam som lärare vid Arkitekturhögskolan 1966–1970. Tillsammans med Arne Jones representerade han Sverige på Biennalen i Venedig 1968.
Åren 1991–1996 var han professor på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
|
|