Désirée Artôt
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Désirée Artôt, utforska dess många aspekter och lära oss mer om dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess relevans idag, kommer vi att ta en detaljerad titt på Désirée Artôt och dess inverkan på miljön runt den. Genom en uttömmande analys kommer vi att upptäcka de olika perspektiv som finns kring Désirée Artôt, samt dess betydelse för utvecklingen av olika studieområden. Utan tvekan är Désirée Artôt ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas och analyseras på djupet, varför vi kommer att dyka ner i dess djup genom hela den här artikeln.
| Désirée Artôt | |
 | |
| Född | 21 juli 1835 Paris |
|---|---|
| Död | 3 april 1907 (71 år) Berlin |
| Medborgare i | Belgien |
| Sysselsättning | Operasångare, kompositör, musikpedagog |
| Make | Mariano Padilla y Ramos (g. 1869–) |
| Barn | Lola Artôt de Padilla (f. 1876) |
| Föräldrar | Jean Désiré Montagney Artôt |
| Släktingar | Alexander Joseph Montagney Artôt |
| Redigera Wikidata | |
Marguerite-Joséphine-Désirée Montagney, kallad Désirée Artôt, född 21 juli 1835, död 3 april 1907, var en belgisk sopran (mezzosopran). Hon gifte sig 1869 med den spanske barytonsångaren Mariano Padilla y Ramos, och var därefter känd som Désirée Artôt de Padilla eller Désirée Artôt-Padilla.
Fadern, som var hovkapellist i Frankrike, blev hennes första lärare. Hon fullföljde sedan sina musikaliska studier vid konservatorier i Bryssel och Paris. Hon uppträdde först 1857 och följande år på konserter i London, på Stora operan i Paris, i Bryssel och Milano, och vann mycket bifall, dock utan att väcka någon större uppmärksamhet. Det var i Berlin 1859, där hon var anställd vid Lorinis italienska operasällskap, som hon blev verkligt stor.
Den obekanta primadonnan blev i början mottagen med visst misstroende, men inom kort hade hon erövrat sin publik, och den entusiasm hon snart väckte kan endast jämföras med Henriette Sontags föregående triumfer. Den utsålda operan Barberaren i Sevilla fick genom Artêts utförande av Rosinas parti ny dragningskraft och blev en av Victoriateaterns bästa kassapjäser. Samma framgång vann hon som Askungen, Regementets dotter, Leonora i Il Trovatore, med flera roller. Hon lämnade sin fasta anställning i Berlin 1860, för att som gäst uppträda på teatrar i Tyskland, England, Belgien och Ryssland, där hon 1869 gifte sig med barytonsångaren Mariano Padilla y Ramos. De båda uppträdde omväxlande i Warszawa, Moskva och Sankt Petersburg med Merellis italienska operasällskap.
Désirée Artôt var mor till Lola Artôt de Padilla.
Källor
Wikimedia Commons har media som rör Désirée Artôt.- Mariano Pérez Gutiérrez (på spanska). Diccionario de la música y los músicos. Ediciones AKAL. sid. 9. ISBN 9788470901386. http://books.google.com/books?id=DdNqoNrbbpcC&pg=PA9. Läst 30 augusti 2011
- Artot, Desirée i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887)
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6z329zk, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Desiree-Artottopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 1307, läst: 9 oktober 2017.
- ^ arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 13974, läst: 3 december 2020.
- ^ läs online, anno.onb.ac.at .
- ^ läs online, anno.onb.ac.at .
- ^ läs online, anno.onb.ac.at .
- ^ Alexis Chitty, Artot, Marguerite, A Dictionary of Music and Musicians, 1900, ”On Sept. 15, 1869, she married at Sèvres the Spanish baritone Padilla-y-Ramos...”.
- ^ unknown value, Падилла-и-Рамос, Riemanns musiklexikon (1901–1904), ”В 1869 женился в Варшаве на певице Дезире Арто.”.
- ^ unknown value, Арто, Riemanns musiklexikon (1901–1904), ”В 1869 она вышла замуж за баритона испанца Падилла-и-Рамос (род. 1842 в Мурсии, ученик Мабеллини во Флоренции), который с тех пор разделял с ней ее успехи.”.
- ^ unknown value, Арто, Riemanns musiklexikon (1901–1904).