Idag är Cyklopentadien ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Sedan dess uppkomst har Cyklopentadien fångat uppmärksamheten hos experter på ämnet, såväl som de som vill bättre förstå dess inverkan på dagens samhälle. För att grundligt analysera Cyklopentadien är det avgörande att undersöka dess olika dimensioner och förstå hur det har utvecklats över tiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Cyklopentadien, utforska dess ursprung, dess aktuella relevans och de möjliga framtida implikationer det kan ha inom olika områden.
Cyklopentadien | |
![]() ![]() | |
Systematiskt namn | 1,3-Cyklopentadien |
---|---|
Övriga namn | Pyropentylen, CPD |
Kemisk formel | C5H6 |
Molmassa | 66,101 g/mol |
Utseende | Färglös vätska |
CAS-nummer | 542-92-7 |
SMILES | C1C=CC=C1 |
Egenskaper | |
Densitet | 0,80 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Olöslig |
Smältpunkt | -97 °C |
Kokpunkt | 40 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Cyklopentadien är ett cykliskt kolväte i diengruppen. Dess summaformel är C5H6.
Cyklopentadien är en färglös vätska som kokar vid 40 °C. Den är dessutom en svag syra med pKa = 16 vilket är ovanligt för kolväten. Den är olöslig i vatten men lättlöslig i etanol och bensen.
Molekylens båda dubbelbindningar gör den till en mycket reaktiv förening.
Tekniskt erhålls cyklopentadien bland annat som biprodukt vid krackning av petroleum.
Cyklopentadien kan genomgå en Diels–Alderreaktion med sig själv och bildar spontant dimeren dicyklopentadien. Vid uppvärmning sönderfaller den åter till monomerer.
I teknikens används cyklopentadiuen mest som reaktionspartner i Diels-Alderreaktionen, där den omsätts med substituerade alkener till en mängd viktiga produkter, som mjukgörare för plaster, läkemedel, hartser, parfymer och insekticider.
Med klor reagerar cyklopentadien och ger hexaklorcyklopentadien, som är råvara vid tillverkning av många insekticider, bland annat aldrin och dieldrin, båda förbjudna i Sverige, men i användning i många jordbruksländer.
Bra Böckers lexikon, 1974