I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Command & Conquer: Generals ur olika perspektiv, med syftet att analysera dess inverkan på det moderna samhället. Från dess ursprung till dess inflytande idag, kommer vi att ta en rundtur i de mest relevanta aspekterna relaterade till Command & Conquer: Generals. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga implikationer och konsekvenser som Command & Conquer: Generals kan få inom olika områden, samt de framtidsperspektiv som detta ämne väcker. Genom en detaljerad och uttömmande analys ska vi försöka belysa Command & Conquer: Generals och dess relevans i samtiden.
| Command & Conquer: Generals | |
| Originaltitel | Command & Conquer: Generals |
|---|---|
| År | 2003 |
| Utvecklare | EA Pacific Aspyr Media (Macintosh) |
| Utgivare | Electronic Arts |
| Genre | Realtidsstrategi |
| Antal spelare | flerspelarspel enspelarspel[1] |
| Format | Windows, Macintosh |
| Spelmotor | SAGE |
| Arbetslag | |
| Musik | Bill Brown |
| Spelserie | |
| Spelserie | Command & Conquer-serien |
| Expansioner | Zero Hour |
| Utmärkelser | |
| D.I.C.E. Award för årets strategispel (2003) | |
| Distribution | |
| Europa | 14 februari 2003 (EA, MacSoft) |
| USA | 10 februari 2003 (EA, MacSoft) |
Command & Conquer: Generals är ett realtidsstrategispel som Electronic Arts släppte i februari 2003.
Generals är det sjätte spelet i Command & Conquer-serien, där spelaren kan ta befälet över militära styrkor från USA, Kina eller terroristgruppen GLA (Global Liberation Army).
I september 2003 fick spelet ett expansionspaket vid namn Command & Conquer: Generals - Zero Hour.
Likt de tidigare spelen är de olika arméernas styrkor balanserade med olika styrkor och svagheter.
USA förlitar sig i spelet på högteknologi, de har till exempel de bästa möjligheterna att övervaka banan och motståndarnas företag med hjälp av satellit och obemannade flygplan. De har även det mest sofistikerade flygvapnet med bland annat tre typer av flygplan och helikoptrar samt ett antal uppgraderingar till dessa. "Supervapnet" är en "partikelstråle" som avfyras via en typ av satellit i omloppsbana.
Kina är den faktion som förlitar sig på styrka genom antal. Större enhetsgrupperingar (6+) får ökad eldhastighet. Kina kan producera en relativt billig stridsvagn, Battlemaster (vars design är inspirerad av den riktiga kinesiska stridsvagnen, Type 80) och träna soldater snabbt i stora antal. På enhetsprogrammet finns även Overlord Tank den största och dyraste stridsvagnen, utrustad med dubbla kanoner (Overlord påminner mycket om Mammoth tank, en stridsvagn med liknande utrustning som syns i de tidigare spelen i Command & Conquer-serien), eldkastarstridsvagn, gatlingstridsvagn och ett jaktplan (jaktplanet omnämns enbart som "MiG" men är troligen en Mikoyan Project 1.44). Supervapnet är atombomben.
GLA (Global Liberation Army) är en faktion som förlitar sig på gerillakrigföring och har ett flertal enheter och byggnader som kan kamoufleras. De kan bygga tunnelsystem för att transporter och uppgradera enheter genom att plocka upp delar från förstörda fiendefordon. Supervapnet är SCUD-missiler, försedda med biologiska stridsspetsar.
I spelet finns det ett flertal nyheter jämfört med de tidigare Command & Conquer-spelen:
I Tyskland släpptes spelet med stora ändringar på grund av Irakkriget. GLA:s självmordsbombare ersattes med radiostyrda bombbilar och soldater ändrades till cyborg. Spelet döptes till Command & Conquer: Generäle.
Spelet har fått kritik för att vara för olikt de andra spelen i serien. Att spelet dessutom inte innehåller några filmer med skådespelare, något som utmärkte de tidiga C&C-spelen från övriga RTS-spel, gjorde att många C&C-fans ansåg att spelet inte förtjänade att ha namnet "Command & Conquer".[2]
EA Games tvingade EA Los Angeles att skapa ett RTS med modern stil. Redan tidigare jobbade EA LA med ett futuristiskt strategispel, det vill säga Command & Conquer 3: Tiberium Wars.
Klickar man på en kinesisk "Battlemaster" pansarvagn säger han "Fighting for the Red Army" ("Slåss för Röda Armén"). Röda armén är Sovjets armé. Kinas armé heter Folkets befrielsearmé. Notera dock att Kinas armé hette Röda Armén fram till 1946.
| |||||||||||||||||||||||||||||||