Collegium illustre
I dagens värld är Collegium illustre ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet inom olika områden och från hela världen. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Collegium illustre blivit ett ämne för diskussion och debatt överallt. Oavsett om Collegium illustre är en person, en historisk händelse, en trend eller något annat ämne, är dess relevans i dagens värld obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av Collegium illustre och hur det har format världen vi lever i idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Collegium illustre eller Collegium regium et illustre var ett läroverk för svenska adelsmän, verksamt 1625-1632.
Det tillkom enligt Ridderskapets och adelns beslut vid 1625 års riksdag i Stockholm och var avsett uteslutande för adelns söner.
Historik
Riksrådet Johan Skytte hade den huvudsakliga ledningen vid dess inrättande och styrande. Enligt läsplanen (ratio studiorum, tr. 1636) bestod läroverket av en lägre och en högre avdelning. I den lägre, som var sju-klassig och bestämd för barn mellan sju och fjorton år, meddelades undervisning företrädesvis i de klassiska språken och franska; i den högre, "auditorium publicum", hölls föreläsningar i filosofi, matematik och vältalighet. Meningen var att med tiden låta föreläsningarna omfatta även teologi, juridik och medicin eller, med andra ord, att bilda en fullständig högskola i huvudstaden.
Vid kollegiet utgavs och försvarades disputationer. Professorernas antal var tre. De första lärarna var: Johannes Matthiæ Gothus, författare till ovan nämnda läsplan och slutligen biskop i Strängnäs stift, Vilhelm Simonius och Jöran Lilja alias Georg Stiernhielm samt, efter dennes avgång 1628, Jacob Rudbeckius. Lärarnas löner betalades dels av staten (årligt anslag av 2000 daler kopparmynt, enligt kungligt brev av 27 april 1627) och dels av riddarhuskassan.
Pesten 1629 avbröt kollegiets verksamhet. Samtidigt drogs Johannes Matthiæ Gothus och Simonius åt andra arbetsfält. Rudbeckius bibehölls vid syssla och lön till 1632, då med hans avskedstagande kollegiet helt upphörde.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
