Bergsadel

I världen av Bergsadel har det alltid funnits en fascination och ett konstant intresse för att upptäcka mer om detta ämne. Oavsett om det är genom utforskandet av dess historiska ursprung, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess möjliga framtida implikationer, fortsätter Bergsadel att vara ett ämne för diskussion och debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Bergsadel och hur det har utvecklats över tiden, såväl som dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet. Från dess betydelse i populärkulturen till dess relevans inom vetenskap och teknik, har Bergsadel satt en outplånlig prägel på mänskligheten och fortsätter att vara ett föremål för studier och intresse idag.

Bergsadel kallas inofficiellt den svenska adel som härstammar från bergsmän och medeltida bergsfrälset, vilka erhållit adelsbrev och vapen, samt upptagits på Sveriges riddarhus.

Med hänvisning till det medeltida bergsfrälset som vissa bergsmän erhållit, adlades en del släkter. Andra härstammade från dessa bergsmän och kom sedan att adlas, möjligen utan sådan hänvisning. Endast ett adelsbrev är bevarat där ordet bergsadel förekommer, när Gyldenknoster adlades, men ätten ifråga tog aldrig introduktion. Många släkter inkallades till Sverige för att förbättra det svenska bergsbruket, av vilka en del släkter adlats. Likartat ursprung hade de som inkallades till Sverige för att bedriva järnbruk och framställa stångjärn, bruksherrarna, av vilka många också adlades.

Trots att släkterna hade bergsmannaursprung förekom det ofta att medlemmar av släkten sedan de adlats sysslade med helt andra saker än bergs- och järnbruk, vilka var verksamma i synnerhet inom militären. Omvänt var det många släkter som inte förr sysslat med gruv- eller metallindustri, som sedan de adlats i synnerhet ägnade sig åt detta.

Källor

  • Framför allt från Nordisk familjebok, bergsadel och bergsfrälse
  • Listan kommer från Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 1-4, Noraskogs arkiv: Berghistoriska samlingar och anteckningar, volym 3
v • r
Frälse, ridderskap och adel i Sverige
Sveriges ridderskap
och adel
(1866/2003–)
Styrning
Adelsmöte  · Riddarhussekreterare (1625-)  · Riddarhusordning (1626-)  · Riddarhusdirektionen (1634-)  · Arte et Marte (valspråk) (1866-)
Organisationer
Fastigheter
Sveriges ridderskap och adels sigill
Ointroducerad adel
Historik
Medeltida frälse
(cirka 1280–1523)
Stormän (nobiles)  · Riddarväsen; Riddarordnar: Riddare (miles), väpnare/sven av vapen, armiger  · Prästerskap (andligt frälse)  · Stadfästelser: Alsnö stadga ("svensk uradel") (1280), Upplandslagen (1296)  · Frälsebrev (1300-talet)  · Sköldebrev (1400-talet)
Adelsprivilegier (1569–2003)  · Prästeståndet (1544–1866)  · Grevskap (1562–1680)  · Sköldknektar (1605)  · Adelsståndet: Herreklass, Riddarklass, Svenneklass Lantmarskalk (1617–1866)  · Collegium illustre (1625–1632)  · Norrköping adliga jungfrustift (1783–1796)  · Paragraf 37 (1809–1974)
Se även