Christian Albrecht Bluhme
Idag är Christian Albrecht Bluhme ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Christian Albrecht Bluhme blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och samhälle. Åsikter och perspektiv på Christian Albrecht Bluhme är olika och föränderliga, vilket gör det till ett spännande och ständigt utvecklande ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Christian Albrecht Bluhme, från dess ursprung och inflytande idag, till de möjliga framtida konsekvenser det kan ha. Dessutom kommer vi att analysera olika synpunkter och argument i frågan, i syfte att erbjuda en komplett och berikande vision av Christian Albrecht Bluhme.
| Christian Albrecht Bluhme | |
 | |
| Född | 27 december 1794[1] Köpenhamn |
|---|---|
| Död | 16 december 1866[2] (71 år) Köpenhamn |
| Begravd | Holmens kyrkogård |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, diplomat, domare |
| Befattning | |
| Ledamot av Danmarks grundlagsgivande församling (1849–1949)[3] Danmarks utrikesminister Oktoberministären, Januariministären och Regeringen Ørsted (1851–1854) Danmarks statsminister (1852–1853) Danmarks statsminister (1864–1865) Danmarks utrikesminister Regeringen Bluhme II (1864–1865) | |
| Politiskt parti | |
| Højre Højre (1848) | |
| Barn | Emil Bluhme (f. 1833) |
| Utmärkelser | |
| Storkorset av Nederländska Lejonorden (1857)[4] Dannebrogorden Kungliga Serafimerorden | |
| Redigera Wikidata | |
Christian Albrecht Bluhme, född 27 december 1794 i Köpenhamn, Danmark, död 16 december 1866 var en dansk politiker (statsminister) och jurist. Han var far till Emil Bluhme.
Han tog 1816 kandidatexamen i juridik och fick 1820 statlig tjänst som auditör; 1824 blev han medlem av guvernementsrådet på Tranquebar i Indiska oceanen.
Han var borgmästare i Storeheddinge från 1831 och därefter i Næstved. Han hann även med att vara stiftsamtman i Ålborg och direktör för tullkammarskollegiet innan han under 1848 var handelsminister i marsministären. Därefter blev han medlem av riksförsamlingen, kabinettssekreterare 1849 och 1850-1858 direktör för Öresunds tullkammare.
Han blev utrikesminister 1851 och skötte förhandlingarna med Preussen och Österrike om Slesvigs och Holsteins ställning i förhållande till Danmark.
Han blev statsminister 1852. Under sin tid på posten utfärdade han en kungörelse om en ny helstatsförfattning, men misslyckades med att driva igenom en ny successionsordning och att tullgränsen skulle flyttas från Eider till Elbe. Han avgick som statsminister 1853 och som utrikesminister 1854, varefter han ställdes inför riksrätt där han frikändes.
Han ledde 1856-1857 en internationell konferens om att avskaffa Öresundstullen där han lyckades se till att Danmark fick ordentlig ersättning när den avskaffades.
Strax före slutet av dansk-tyska kriget 1864 blev han återigen statsminister. Han såg till att man snart fick ett vapenstillestånd och slöt en fred i vilken Slesvig, Holstein och Lauenburg blev tyska. Han försökte även genomföra en grundlagsreform, men misslyckades och avgick i november 1865.
Källor
- Bluhme, Kristian Albrecht i Nordisk familjebok (första upplagan, 1878)
- Benito Scocozza och Grethe Jensen (2005). Politikens etbinds - Danmarks historie. Viborg: Politikens förlag. ISBN 978-87-567-7339-3
Noter
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bluhme-christian-albrecht, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dansk Biografisk Lexikon, läs onlineläs online.
- ^ Emil Elberling & Victor Elberling, Rigsdagens Medlemmer gennem Hundrede Aar 1848-1948 : Rigsdagsmændede 1848-1918. Bind I. Aaberg—Køster, vol. 1, 1949, s. 52-53, läs online.
- ^ läs online, www.nationaalarchief.nl .
|