Charles Lindley

Följande artikel kommer att utforska effekten av Charles Lindley på det samtida samhället. Charles Lindley har varit ett ämne för intresse och debatt genom åren och genererat motstridiga åsikter bland experter och allmänheten. Denna figur/person/tema har lämnat en outplånlig prägel på populärkultur, politik, ekonomi och många andra aspekter av det moderna samhället. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka belysa påverkan av Charles Lindley i olika områden, samt undersöka dess relevans i det aktuella sammanhanget. Olika perspektiv kommer att tas upp och argument kommer att presenteras som inbjuder till reflektion och debatt kring detta ämne.

Charles Lindley
Född14 oktober 1865[1][2]
Jakob och Johannes[1][2], Sverige
Död12 oktober 1957[1][2] (91 år)
Västerleds församling[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3][4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningSjöman[1], politiker[1][2], fackföreningsperson[1], förtroendeman
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1907–1911)[1][2]
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1912–1937)[1][2]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[2]
MakaElin Lindley
Namnteckning
Redigera Wikidata

Carl Gustaf (Charles) Lindley, ursprungligen Carl Gustaf Lindgren, född 14 oktober 1865 i Stockholm, död 12 oktober 1957 i Stockholm,[5] var en svensk fackföreningsman och socialdemokratisk politiker.

Biografi

Charles Lindley var sjöman och seglade femton år på brittiska lastfartyg och deltog aktivt i den brittiska arbetarrörelsen. Det var av sina dåvarande kamrater han fick det engelskklingande smeknamnet Charles, vilket även hans svenska kamrater senare fortsatte att kalla honom.

Charles Lindley grundade Svenska Transportarbetareförbundet[6] och var dess förtroendeman 1897-1941. Han var även en av grundarna av Internationella Transportarbetarefederationen (ITF) och blev 1934 ordförande i dess styrelse. Charles Lindley satt i riksdagen för socialdemokraterna 1907-1937.

År 1900 gifte sig Charles Lindley med feministen Elin Johnson.

En byst utförd av Ture Jörgensen står framför Folkets Hus på Olof Palmes plats i Göteborg sedan 1952. På granitsockeln står: "Sjöman, agitator, arbetarledare".[7]

Bibliografi

  • Lindley, Charles (1911). Arbetarklassens livsproblem: ett vapen i agitationen för de organiserade, en maning till eftertanke för de liknöjda och oorganiserade. Göteborg: Svenska transportarbetareförb. Libris 10587608 
  • Lindley, Charles (1917). Bort med 23. Göteborg: Framåt. Libris 1655145 
  • Lindley, Charles; Lundgren Sven (1923). Sv. eldare unionen: Minnesskrift 10-års jubileum 13/1 1914 - 13/1 1924. Göteborg: Tr.-AB Framåt. Libris 2778985 
  • Lindley Charles, red (1976-1977). Svenska transportarbetareförbundet: historik (). : . Libris 180538 
  • Lindley, Charles (1987). Memoarer. Stockholm: Tiden. Libris 7421462. ISBN 91-550-3289-3 (inb.) 
  • Wikimedia Commons har media som rör Charles Lindley.
Översättning
  • Robert Blatchford: En existensmöjlig lön och lagen om tillgång och efterfrågan (Ett öppet bref till Englands gruvarbetare) (Stockholm : Arb.-tr., 1906)

Fotogalleri

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 134

Noter

  1. ^ Carl (Charles) G Lindley, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10605.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 134, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNhg, läst: 6 januari 2022.
  3. ^ Lindley, CARL GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 april 2023.
  4. ^ Sten nr 172 – Charles Lindley, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 30 maj 2017.
  5. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  6. ^ www.transport.se - Historia Arkiverad 8 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Öhnander, Bengt A (2004). Statyer berättar : . Göteborg: Tre böcker. sid. 102-103. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4 

Externa länkar

Auktoritetsdata