Carlo Fontana
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Carlo Fontana ur olika perspektiv, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag. Utifrån dessa linjer kommer vi att analysera dess påverkan på samhället, dess konsekvenser på olika områden och de möjliga lösningar eller alternativ som kan föreslås. Carlo Fontana är ett ämne som har genererat stort intresse och debatt på senare tid, så det är viktigt att utforska dess olika aspekter för att helt förstå det. Vi hoppas att denna artikel fungerar som en källa till värdefull information och ett utrymme för reflektion och kritisk analys om Carlo Fontana.
| Carlo Fontana | |
 | |
| Personfakta | |
|---|---|
| Född | 22 april 1634 |
| Födelseplats | Rancate, Mendrisio, Ticino |
| Död | 5 februari 1714 (79 år) |
| Dödsplats | Rom |
| Arbeten | |
| Betydande byggnader | San Marcello al Corso |
| Betydande stilar | Barock |
 Hitta fler artiklar iArkitekturportalen | |
| KulturNav | |
Carlo Fontana, född 22 april 1634 i Rancate, Mendrisio, Ticino, död 5 februari 1714 i Rom, var en schweizisk-italiensk arkitekt, skulptör och ingenjör under barocken. Han var far till Francesco Fontana.
Biografi
Fontana var lärjunge till Giovanni Lorenzo Bernini[1] Han var åren 1686 samt 1692–1700 principe för den romerska konstakademin, Accademia di San Luca. Han förordade en mera klassicerande och återhållsam barockstil och stöddes i detta av påvestolen. Fontanas strama barockstil framgår tydligt i fasaden till Santa Margherita (1680) i Trastevere. Hans främsta arkitektoniska verk är dock fasaden till kyrkan San Marcello al Corso (1682–1683) vid Via del Corso. Bland övriga verk märks Cappella Cybo i Santa Maria del Popolo samt Palazzo Torlonia.[1]
1701 utförde Fontana drottning Kristinas epitafium i Peterskyrkan.
Santa Maria dell'Umiltà
|
| |
Kyrkan Santa Maria dell'Umiltà med Fontanas fasad från 1703. Akvarell av Achille Pinelli från 1834.
|
Santa Maria dell'Umiltà år 2008. Den övre delen av Fontanas fasad gjordes om i mitten av 1800-talet och de inverterade delarna av det brutna semicirkulära pedimentet samt oxögat avlägsnades.
|
Verk i urval
- Cappella Ginetti – Sant'Andrea della Valle[2]
- Sångarläktare – San Carlo ai Catinari[3]
- Gravmonument över Veronica Rondinini Origo – Sant'Egidio[4]
- Cappella di San Giovanni da Capestrano (osäker attribuering) – San Francesco a Ripa[5]
- Altarbalustrad i brons, Cappella di Sant'Ignazio – Il Gesù[6]
- Restaurering – Santi Marcellino e Pietro[7]
- Fasaden – San Marcello al Corso[8]
- Santa Margherita in Trastevere[9]
- Koret – Santa Maria Maddalena[10]
- Cappella Montioni – Santa Maria di Montesanto[11]
- Högaltaret – Santa Maria dei Miracoli[12]
- Högaltaret – Santa Maria in Traspontina[13]
- Fasaden – Santa Maria dell'Umiltà[13]
- Cappella Cybo – Santa Maria del Popolo[14]
- Ombyggnad – Santa Marta[15]
- Drottning Kristinas epitafium – Peterskyrkan[16]
- Dopfuntar – Baptisteriet, Peterskyrkan[17]
- Högaltarets baldakin – Santa Prassede[18]
- Fasaden – Santa Rita da Cascia[19]
- Cappella Albani – San Sebastiano fuori le Mura[20]
- Ombyggnad – Santo Spirito dei Napoletani[21]
- Portal och fontän – Palazzo Massimo di Rignano[22]
- Palazzo di Montecitorio[23]
- Vattenbassäng – Fontana dell'Acqua Paola[24]
- Ombyggnad – Fontana di Piazza Santa Maria in Trastevere[25]
- Stora salen – Biblioteca Casanatense[26]
- Dogana di Terra (ombyggnad av Hadrianustemplet)[27]
- Ospizio di San Michele, Trastevere[28]
- Cappella dell'Assunta, Collegio Clementino (rivet 1936)[29]
Bilder
-
Santa Margherita, Trastevere. -
Drottning Kristinas epitafium, Peterskyrkan. -
San Marcello al Corso. -
Cappella Cybo i Santa Maria del Popolo. -
Biblioteca Casanatense.
.JPG)
Källor
Noter
- ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
- ^ Blunt 1992, s. 35, 335.
- ^ Blunt 1992, s. 47.
- ^ Blunt 1992, s. 61.
- ^ Blunt 1992, s. 65.
- ^ Blunt 1992, s. 72.
- ^ Blunt 1992, s. 115.
- ^ Blunt 1992, s. 116, 339.
- ^ Blunt 1992, s. 119.
- ^ Blunt 1992, s. 130.
- ^ Blunt 1992, s. 134.
- ^ Blunt 1992, s. 134, 324.
- ^ Blunt 1992, s. 146.
- ^ Blunt 1992, s. 324.
- ^ Blunt 1992, s. 159.
- ^ Blunt 1992, s. 172.
- ^ Blunt 1992, s. 175.
- ^ Blunt 1992, s. 322.
- ^ Blunt 1992, s. 180.
- ^ Blunt 1992, s. 181.
- ^ Blunt 1992, s. 182, 333.
- ^ Blunt 1992, s. 227.
- ^ Blunt 1992, s. 230.
- ^ Blunt 1992, s. 273.
- ^ Blunt 1992, s. 282.
- ^ Blunt 1992, s. 288.
- ^ Blunt 1992, s. 293.
- ^ Blunt 1992, s. 296.
- ^ ”Cappella dell'Assunta al Collegio Clementino” (på italienska). info.roma.it. Arkiverad från originalet den 22 juli 2021. https://archive.today/20210722113228/https://www.info.roma.it/monumenti_dettaglio.asp?ID_schede=10363. Läst 22 juli 2021.
Webbkällor
- Hager, Helmut (17 april 1997). ”FONTANA, Carlo”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 48. http://www.treccani.it/enciclopedia/carlo-fontana_%28Dizionario_Biografico%29/. Läst 29 januari 2016.
Tryckta källor
- Blunt, Anthony (1992) (på franska). Guide de la Rome baroque: églises, palais, fontaines. Paris: Éditions Hazan. ISBN 2-85025-265-4
- Smith, Gil R. (1993) (på engelska). Architectural Diplomacy: Rome and Paris in the Late Baroque. New York, N.Y.: Architectural History Foundation. ISBN 0-262-19323-X
- Wittkower, Rudolf (1986) (på engelska). Art and Architecture in Italy 1600–1750. Harmondsworth: Penguin Books. ISBN 0-140561161
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Carlo Fontana.
