I dagens värld har Carl Gentzel blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. På både professionella och personliga sfärer har Carl Gentzel skapat ständig debatt och har fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och yrken. Vikten av Carl Gentzel ligger i dess inverkan på det moderna samhället och hur människor interagerar med varandra. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Carl Gentzel och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess implikationer inom teknik och ekonomi, till dess relevans inom kultur och underhållning, är Carl Gentzel ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och förståelse.
| Carl Gentzel | |
| Född | 12 november 1871[1][2] Jönköpings östra församling[3][2] |
|---|---|
| Död | 27 november 1914[1][4] (43 år) Sankt Matteus församling[1][4], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[5][6] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Kantor[4][7], klockare[4][7], musikdirektör[4], sångpedagog[8][3] |
| Barn | Inga Gentzel (f. 1908)[7] Ulla Castegren (f. 1909)[7] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Alfred Gentzel, född 12 november 1871 i Jönköping, död 27 november 1914 i Stockholm, var en svensk kantor, dirigent och sångare (tenor).
Gentzel tog studentexamen 1891 och kantorsexamen 1897. Han var kantor i Sankt Matteus församling i Stockholm[9].
Vid stiftandet av Stockholms Studentsångare 1905 utsågs Gentzel till dirigent och verkade som sådan fram till sin död 1914[10]. Åren 1905–1909 var han även dirigent för Typografiska föreningens sångkör.
Hans far, sadelmakaren Karl Ludvig Gentzel, föddes 1834 i Varberg [11] och hans mor, Kristina Persdotter, föddes 1843 i Färlöv i Kristianstads län.[12] Han var far till Inga Gentzel och Ulla Castegren.
Carl Gentzel begravdes på Norra begravningsplatsen, Solna, den 6 december 1914.
|