Carl-Axel Elfving

Numera är Carl-Axel Elfving ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. I decennier har Carl-Axel Elfving varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, från politik till vetenskap. Det finns många aspekter kring Carl-Axel Elfving, från dess ursprung till dess globala implikationer. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta aspekterna av Carl-Axel Elfving, och ta upp dess många dimensioner och effekter idag. Från dess inflytande på ekonomin, genom dess återverkningar på det dagliga livet, till dess relation till andra kunskapsområden, presenteras Carl-Axel Elfving som ett ämne för studie och reflektion av stor betydelse för att förstå den nuvarande världen. Längs dessa linjer kommer vi att analysera några av de idéer och teorier som har vuxit fram kring Carl-Axel Elfving, samt de perspektiv och debatter som fortfarande gäller idag.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Carl-Axel Elfving
Född	Karl Axel Elfving 12 januari 1920 Örnsköldsvik
Död	12 januari 1988 (68 år) Enskede
IMDb SFDb

Carl-Axel Elfving, egentligen Karl Axel Elfving, född 12 januari 1920 i Örnsköldsvik, död 12 januari 1988 i Enskede församling, var en svensk skådespelare.

Biografi

Elfving studerade vid Gösta Terserus teaterskola i Stockholm. Han började sin karriär i en friluftsrevy på Bellevue där han lärde känna revyförfattarna Gösta Bernhard och Stig Bergendorff som senare engagerade honom till Casinorevyn. Han fortsatte sin revykarriär på Scalateatern och i folkparkerna 1948–1958.

Carl-Axel Elfving spelade revy hos Karl Gerhard i Göteborg 1960 och hoppade in som ersättare för Nils Poppe i Hagge Geigerts revy Blågula Svea på Lisebergsteatern 1965. På senare år var han extraengagerad vid Stockholms stadsteater.

Han filmdebuterade 1946 i 91:an Karlsson och kom att medverka i drygt 70 film- och TV-produktioner. Han hade en stor bredd som skådespelare och anlitades av såväl Ingmar Bergman som Ragnar Frisk. Elfving kom att bli något av en specialist på att gestalta komiska krumelurer i buskisgenren, företrädesvis i militärfarser som till exempel Trettio pinnar muck, 47:an Löken blåser på, Tre dar i buren och 91:an och generalernas fnatt. Ofta använde han sig av sin ångermanländska dialekt, till exempel "Huga Huga" och "Verkställ!"

Filmografi i urval

• 1946 – 91:an Karlsson. "Hela Sveriges lilla beväringsman"
• 1947 – 91:an Karlssons permis
• 1947 – Tappa inte sugen
• 1947 – Kvinna utan ansikte
• 1947 – Stackars lilla Sven
• 1947 – Lata Lena och blåögda Per
• 1948 – Soldat Bom
• 1949 – Lattjo med Boccaccio
• 1949 – Boman får snurren
• 1950 – Frökens första barn
• 1950 – Påhittiga Johansson
• 1950 – Stjärnsmäll i Frukostklubben
• 1950 – Regementets ros
• 1951 – 91 Karlssons bravader
• 1951 – Spöke på semester
• 1952 – Säg det med blommor
• 1953 – Sommaren med Monika
• 1953 – Kungen av Dalarna
• 1955 – Janne Vängman och den stora kometen
• 1955 – Mord, lilla vän
• 1955 – Flottans muntergökar
• 1956 – Litet bo
• 1956 – Krut och kärlek
• 1956 – Lille Fridolf och jag
• 1956 – Flickan i frack
• 1956 – Främlingen från skyn
• 1956 – Den tappre soldaten Jönsson
• 1956 – Johan på Snippen
• 1957 – Johan på Snippen tar hem spelet
• 1957 – Far till sol och vår
• 1957 – Med glorian på sned
• 1957 – Möten i skymningen
• 1958 – Kvinna i leopard
• 1958 – Åsa-Nisse i kronans kläder
• 1959 – Åsa-Nisse jubilerar
• 1959 – Bara en kypare
• 1960 – Domaren
• 1961 – Ljuvlig är sommarnatten
• 1961 – Svenska Floyd
• 1961 – Hällebäcks gård
• 1962 – En nolla för mycket
• 1963 – Kurragömma
• 1963 – Lyckodrömmen
• 1963 – Den gula bilen
• 1963 – Åsa-Nisse och tjocka släkten
• 1963 – Tre dar i buren
• 1963 – Sten Stensson kommer tillbaka
• 1964 – Blåjackor
• 1964 – Tre dar på luffen
• 1965 – Pang i bygget
• 1965 – Åsa-Nisse slår till
• 1965 – Här kommer bärsärkarna
• 1966 – Trettio pinnar muck
• 1967 – En sån strålande dag
• 1968 – Freddy klarar biffen
• 1968 – Under ditt parasoll
• 1970 – Rötmånad
• 1971 – 47:an Löken
• 1971 – Badjävlar (TV-film)
• 1972 – 47:an Löken blåser på
• 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
• 1973 – Pistolen
• 1973 – Bröllopet
• 1977 – 91:an och generalernas fnatt
• 1978 – Bomsalva
• 1979 – Linus eller Tegelhusets hemlighet
• 1979 – Selambs (TV-serie)
• 1980 – Sverige åt svenskarna
• 1984 – Åke och hans värld
• 1984 – Träpatronerna (TV-serie)
• 1986 – Morrhår och ärtor

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1945	Medverkande	Galopperande hickan, revy Stig Bergendorff och Gösta Bernhard	Gösta Terserus	Casinoteatern
1946	Medverkande	Den ridderliga flugan, revy Stig Bergendorff och Gösta Bernhard	Gösta Terserus	Casinoteatern
1947	Medverkande	Alltid pippi, revy Stig Bergendorff och Gösta Bernhard	Gösta Terserus	Casinoteatern
1949	Puck	Snövit och dvärgarna Astrid Lindgren	Karl Kinch	Oscarsteatern
1950	Medverkande	Komik på liten gata, revy Nils Perne och Sven Paddock	Sven Paddock	Scalateatern
1951	Medverkande	Vi valsar igen, revy Nils Perne och Sven Paddock	Sven Paddock	Scalateatern
1952	Medverkande	Här håller vi hus, revy Nils Perne, Sven Paddock, Lars Perne och Carl-Gustaf Lindstedt	Sven Paddock	Scalateatern
1961		Fridas visor Birger Sjöberg	Per Sjöstrand	Skansens friluftsteater
1963		Pyjamasleken George Abbot, Richard Bisell, Richard Adler, Jerry Ross	Carl-Gustaf Kruuse af Verchou Mille Schmidt	Idéonteatern
1971	Hovfolk	De vilda svanarna H.C. Andersen	Fred Hjelm	Stockholms stadsteater
1973	Tjänare	Kung Lear William Shakespeare	Kalle Holmberg	Stockholms stadsteater

Radioteater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi
1953	Klumpen	Hillmans bästa: Naturlig död? Folke Mellvig	Lars Madsén

Referenser

1. ^ Odd (7 september 1945). ”Teater Musik Film: Säsongrevypremiär på Casinoteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-09-07/242/12. Läst 13 september 2020. 
2. ^ Lbk (7 september 1946). ”Teater Musik Film: 'Den ridderliga flugan' på Casinoteatern”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-09-07/243/11. Läst 13 september 2020. 
3. ^ Lbk (4 september 1947). ”Teater Musik Film: 'Alltid pippi' på Casinoteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-09-04/238/9. Läst 13 september 2020. 
4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 21 december 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-12-21/346/26. Läst 5 augusti 2017. 
5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 30. 29 september 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-29/263/30. Läst 5 augusti 2017. 
6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 23. 29 september 1951. http://arkivet.dn.se/tidning/1951-09-29/263/23. Läst 5 augusti 2017. 
7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 23. 19 september 1952. http://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-19/255/29. Läst 5 augusti 2017. 
8. ^ ”Frida möter fröken Gisslander”. Dagens Nyheter: s. 15. 20 maj 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-05-20/134/15. Läst 19 mars 2016. 
9. ^ Pygmé Musikförlags faktasida om "Pyjamasleken" Arkiverad 6 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
10. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 30 maj 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-05-30/143/22. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

• Carl-Axel Elfving på Stockholms stadsteaters webbplats