I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Carin Swensson från ett multidisciplinärt tillvägagångssätt, och analysera dess implikationer och relevans i olika sammanhang. Carin Swensson är ett ämne som studeras och diskuteras brett inom olika områden, dess återverkningar sträcker sig från den sociala till den vetenskapliga sfären, och dess inflytande sträcker sig genom historien. Genom en omfattande analys syftar vi till att belysa Carin Swensson och erbjuda ett komplett perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse och omfattning idag. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av Carin Swensson och utforska dess inverkan på samhället idag, såväl som möjliga konsekvenser för framtiden.
Carin Swensson | |
Född | Carin Dagmar Svensson 28 februari 1905 Göteborg, Sverige |
---|---|
Död | 14 oktober 1990 (85 år) Oscars församling, Stockholm, Sverige |
Andra namn | Carin Swensson-Friberg |
Make | Sölve Thorstensson Friberg (1937–1988; hans död) |
IMDb SFDb |
Carin Dagmar Swensson, ursprungligen Svensson, född 28 februari 1905 i Göteborg, död 14 oktober 1990 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och sångare.
Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hon var dotter till bondkomikern Sven i Myra, alias Carl Johan Svensson och dennes maka, även hon artist fram till sin död 1913.
Swensson scedebuterade i större roller 1927 och var verksam vid ett turnerade teatersällskap fram till 1930. Men redan som fyraåring medverkade hon vid ett scenframträdande på biografen Alhambra i Malmö. I Stockholm blev hon främst känd som revyartist där hon medverkade i Casinorevyn 1930–1932.
Hon filmdebuterade 1932 i Gösta Rodins Två hjärtan och en skuta och kom att medverka i drygt 50 filmproduktioner mest som piga eller hembiträde.
Som vissångerska framträdde hon i radio i mitten av 1930-talet bl.a. i programmet Den gamla visboken, som sändes i 40 upplagor. Från slutet av 1940-talet och intill mitten av 1960-talet uppträdde hon sommartid i folkparkerna och övriga året i de talrika föreläsningsföreningar som fanns runtom i landet. Repertoaren bestod av gamla, omtyckta visor och kupletter. Vid 72 års ålder sjöng hon in två LP-skivor.
Hon debuterade på Dramaten som 84-åring. Swensson var från 1937 gift med löjtnant, sedermera kapten, Sölve Thorstensson Friberg (1908–1988).[1] De är begravda på Västerviks Gamla kyrkogård.[2]
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1953 | Mia, uppasserska på Djurgårdsslätten | Midsommar August Strindberg |
Palle Brunius[21] |
Vittnet Gustavsson | Hillmans semester: Vatten över huvet Folke Mellvig |
Lars Madsén[22] | |
1956 | Första köksan | Det var en gång (Der var engang) Holger Drachmann |
Helge Hagerman |
1957 | Servitrisen | Grönt för mord Folke Mellvig |
Arne Mattsson[23] |
|