Carin Swensson

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Carin Swensson från ett multidisciplinärt tillvägagångssätt, och analysera dess implikationer och relevans i olika sammanhang. Carin Swensson är ett ämne som studeras och diskuteras brett inom olika områden, dess återverkningar sträcker sig från den sociala till den vetenskapliga sfären, och dess inflytande sträcker sig genom historien. Genom en omfattande analys syftar vi till att belysa Carin Swensson och erbjuda ett komplett perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse och omfattning idag. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av Carin Swensson och utforska dess inverkan på samhället idag, såväl som möjliga konsekvenser för framtiden.

Carin Swensson
FöddCarin Dagmar Svensson
28 februari 1905
Göteborg, Sverige
Död14 oktober 1990 (85 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Andra namnCarin Swensson-Friberg
MakeSölve Thorstensson Friberg
(1937–1988; hans död)
IMDb SFDb

Carin Dagmar Swensson, ursprungligen Svensson, född 28 februari 1905 i Göteborg, död 14 oktober 1990 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och sångare.

Biografi

 Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Hon var dotter till bondkomikern Sven i Myra, alias Carl Johan Svensson och dennes maka, även hon artist fram till sin död 1913.

Swensson scedebuterade i större roller 1927 och var verksam vid ett turnerade teatersällskap fram till 1930. Men redan som fyraåring medverkade hon vid ett scenframträdande på biografen Alhambra i Malmö. I Stockholm blev hon främst känd som revyartist där hon medverkade i Casinorevyn 1930–1932.

Hon filmdebuterade 1932 i Gösta Rodins Två hjärtan och en skuta och kom att medverka i drygt 50 filmproduktioner mest som piga eller hembiträde.

Som vissångerska framträdde hon i radio i mitten av 1930-talet bl.a. i programmet Den gamla visboken, som sändes i 40 upplagor. Från slutet av 1940-talet och intill mitten av 1960-talet uppträdde hon sommartid i folkparkerna och övriga året i de talrika föreläsningsföreningar som fanns runtom i landet. Repertoaren bestod av gamla, omtyckta visor och kupletter. Vid 72 års ålder sjöng hon in två LP-skivor.

Hon debuterade på Dramaten som 84-åring. Swensson var från 1937 gift med löjtnant, sedermera kapten, Sölve Thorstensson Friberg (1908–1988).[1] De är begravda på Västerviks Gamla kyrkogård.[2]

Filmografi i urval

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1932 Tokstollar och högfärdsblåsor
Gideon Wahlberg		 Gideon Wahlberg Tantolundens friluftsteater[3]
1934 Marga von Rasso Flickor i uniform
Christa Winsloe		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[4]
1935 Freda Bizarr musik
Rodney Ackland		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[5]
Husan Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[6]
Andra barnjungfrun Innanför grindarna
Sean O'Casey		 Per Lindberg Vasateatern[7]
1936 Bättre mans barn
Gertrude Friedberg		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[8]
flyttad till Vasateatern[9]
Mary Måste
Emlyn Williams		 Arthur Natorp Blancheteatern[10]
Josephine Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[11][12]
1937 Edith Hans första premiär
Svend Rindom		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[13]
1939 Medverkande Honnör för 39, revy
Kar de Mumma		 Victor Bernau Södra Teatern[14][15]
Renée Vi tjuvar (Fric-Frac)
Édouard Bourdet		 Sandro Malmquist Nya Teatern[16]
1942 Sibyllan i 5:an
Gideon Wahlberg		 Gideon Wahlberg Tantolundens friluftsteater[17]
1942 Medverkande Glada gatan, revy
Ch. Henry och Einar Molin		 Gideon Wahlberg Odeonteatern, Stockholm[18]
1943 Medverkande Peppar och parfym, revy
Ch. Henry och Einar Molin		 Gideon Wahlberg Odeonteatern, Stockholm[19]
1962 Mor Nilla Erasmus Montanus
Ludvig Holberg		 Gösta Terserus Parkteatern[20]

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1953 Mia, uppasserska på Djurgårdsslätten Midsommar
August Strindberg		 Palle Brunius[21]
Vittnet Gustavsson Hillmans semester: Vatten över huvet
Folke Mellvig		 Lars Madsén[22]
1956 Första köksan Det var en gång (Der var engang)
Holger Drachmann		 Helge Hagerman
1957 Servitrisen Grönt för mord
Folke Mellvig		 Arne Mattsson[23]

Nottryck

  • Carin Swenssons visor. Stockholm: Svenska visförlaget, 1950

Diskografi

Källor

  1. ^ Dagens Nyheter, 2 december 1988, sid. 50
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-06-05/150/5. Läst 3 januari 2016. 
  4. ^ Ord och Bild 1934 s. 124
  5. ^ ”Bizarr musik”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22089&pos=85. Läst 11 april 2016. 
  6. ^ ”Blancheteaterns sommarrevy”. Dagens Nyheter: s. 10. 27 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-27/113/10. Läst 8 januari 2016. 
  7. ^ ”Innanför grindarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14198&pos=388. Läst 28 april 2016. 
  8. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 januari 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-16/14/9. Läst 16 april 2016. 
  9. ^ ”Teater Musik Film: Vasan i kväll”. Dagens Nyheter: s. 10. 7 maj 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-05-07/123/10. Läst 16 april 2016. 
  10. ^ ”Måste”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22202&pos=91. Läst 18 april 2016. 
  11. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  12. ^ Oscar Rydqvist (9 april 1936). ”'Hm, sade greven' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-04-09/97/1. Läst 9 januari 2016. 
  13. ^ ”Hans första premiär”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22209&pos=99. Läst 20 april 2016. 
  14. ^ Mac (2 januari 1939). ”Nyårspremiärerna: 'Honnör för 39' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/tidning/1939-01-02/1/11. Läst 4 februari 2017. 
  15. ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017. 
  16. ^ ”Vi tjuvar”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13871&pos=771. Läst 3 mars 2025. 
  17. ^ ”Teater Musik Film: Premiär i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 9. 7 juni 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-06-07/151/9. Läst 31 januari 2016. 
  18. ^ Lbk (27 september 1942). ”'Glada gatan' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-09-27/262/13. Läst 31 januari 2016. 
  19. ^ Lbk (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Peppar och parfym' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  20. ^ Absalon (30 juni 1962). ”Erasmus, full av upptåg”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-06-30/173/9. Läst 28 maj 2018. 
  21. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016. 
  22. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 13 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-13/249/20. Läst 19 december 2021. 
  23. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juli 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-07-19/193/22. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
• SBL: 34955