I denna artikel kommer vikten av Byalagsrörelsen i det samtida samhället att tas upp. Byalagsrörelsen har haft en ledande roll inom olika områden, från politik till populärkultur, och dess inflytande är obestridligt i människors dagliga liv. Genom historien har Byalagsrörelsen varit föremål för debatter, studier och forskning som försöker förstå dess påverkan på samhället. I denna mening kommer utvecklingen av Byalagsrörelsen över tid att noggrant undersökas, och analysera dess relevans i olika sammanhang och dess inflytande på människors liv. Dessutom kommer aktuella trender relaterade till Byalagsrörelsen, samt de utmaningar och möjligheter det ger i den samtida världen att undersökas.
Byalagsrörelsen var en svensk folkrörelse som uppkom i slutet av 1960-talet, som en motreaktion till modernismen och tidens stora stadssaneringsprojekt, såsom Norrmalmsregleringen i Stockholm.
Rörelsen samlade människor från olika politiskt håll, bland annat från 68-vänstern, fredsrörelsen, Gröna vågen, och den nyväckta miljörörelsen. Även författaren Vilhelm Moberg förespråkade byalag som ett slags grund för samhällsengagemang och social gemenskap, i sin bok "Min svenska historia" som utkom 1971. Rörelsen blev ett uttryck för framväxten av nya postmaterialistiska värderingar.
Byalagsrörelsen inspirerades av det historiska bondesamhällets byalag, men den nya rörelsens byalag var mer löst organiserade och dominerades av unga akademiker.
I vissa fall lyckades man påverka stora stadsbyggnadsbeslut. Till exempel räddades Övre Slottsgatan i Uppsala från rivning, och Norr Mälarstrandsleden i Stockholm stoppades – mycket tack vare byalagsrörelsen.[källa behövs]