Bottenskola

I dagens värld har Bottenskola fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Bottenskola blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Åsikterna i denna fråga är varierande och ofta polariserade, vilket visar frågans betydelse och komplexitet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Bottenskola, analysera dess inverkan, implikationer och möjliga lösningar för att hantera det effektivt. Oavsett vilket perspektiv vi har på Bottenskola är det avgörande att förstå dess omfattning och möjliga sätt att hantera det.

Globe icon
 Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2015-06)

Med bottenskola avser i ett parallellskolsystem den skolform som utgör grunden för vidare skolgång i eventuella övriga skolformer. I Sverige föreslog Fridtjuv Berg 1883 i skriften Folkskolan såsom bottenskola att folkskolan skulle användas som bottenskola, och 1895 beslutade Sveriges riksdag att minst 3-årig folkskola skulle utgöra grunden för fortsatt skolgång vid läroverk., och i mitten av 1900-talet (1962) blev enhetsskolan/grundskolan bottenskola för vidare studier.

Källor

Fotnoter

  1. ^ ”1880-talet”. Lärarnas historia. 1 april 1883. Arkiverad från originalet den 6 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150506160840/http://www.lararnashistoria.se/folkskolan_och_grundskolan_1880-talet. Läst 15 juni 2015. 
  2. ^ Hans Högman. ”Den svenska skolans historia#Gymnasium”. Hasses hemsida. http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm#Gymnasium. Läst 15 juni 2015. 
  3. ^ ”Vår stolta historia”. Lärarförbundet. Arkiverad från originalet den 5 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160105143513/https://www.lararforbundet.se/artiklar/var-stolta-historia. Läst 16 juni 2015.