I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Bojnice. Detta ämne är av stort intresse för ett brett spektrum av människor, eftersom dess inverkan märks på olika områden i det dagliga livet. Från historiska aspekter till dess relevans idag har Bojnice varit föremål för studier, debatter och reflektioner av både experter och entusiaster. I de följande raderna kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bojnice, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess möjliga framtida utveckling. Följ med oss på denna rundtur i Bojnice och upptäck allt detta spännande ämne har att erbjuda!
Bojnice | ||
Stad | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Region | Trenčín | |
Koordinater | 48°46′45″N 18°35′0″Ö / 48.77917°N 18.58333°Ö | |
Area | 19,96 km² | |
Folkmängd | 4 983 (2005-01-01) | |
Befolkningstäthet | 250 invånare/km² | |
Tidszon | CET (UTC+1) | |
- sommartid | CEST (UTC+2) | |
Postnummer | 972 01 | |
Riktnummer | +421-46 | |
Registreringsskylt | PD | |
Geonames | 3061015 | |
Bojnice läge i Slovakien
| ||
Bojnice markerat på en karta över regionen Trenčín
| ||
Webbplats: www.bojnice.sk | ||
Bojnice (Ungerska:Bajmóc), (Tyska: Weinitz) är en stad i centrala Slovakien vid floden Nitra och nära staden Prievidza. 2005 hade staden 4 983 invånare. Bojnice är mest känd för sina historiska sevärdheter. Det äldsta zoo och de äldsta spaet i Slovakien ligger där. Staden är byggd runt och nedanför det gamla och välbesökta Bojnice slott. Flera internationella filmer har spelats in i slottet och festivaler äger rum i slottet varje år.
Staden ligger vid floden Nitra vid Strážovbergen. Staden ligger mycket nära staden Prievidza (4 kilometer) och delar lokaltrafik med varann. Andra stora städer som ligger nära till Bojnice är Žilina i norr (60 kilometer) och Trenčín i väst (65 kilometer).
Stadens historia är starkt kopplad till Bojnice slott, som har nämnts sedan år 1113[1]. Staden har haft stadsprivilegier sedan 1366.[1]
Enligt folkräkningen från 2001 bodde 5 006 invånare i staden, varav 97,06 procent var slovaker, 0,68 procent tjecker och 0,24 procent tyskar. 74,55 procent tillhör Romersk-katolska kyrkan, 19 procent sade sig inte tillhöra någon religiös grupp och 2 procent tillhörde olika Lutherska kyrkor.
|