Boeing E-4B
I den här artikeln kommer ämnet Boeing E-4B att behandlas ur ett brett och detaljerat perspektiv, i syfte att ge läsaren en komplett och berikande vision av just denna fråga. Utefter dessa linjer kommer olika aspekter relaterade till Boeing E-4B att utforskas, och erbjuda relevant information, djupgående analys och illustrativa exempel som gör att läsaren kan förstå detta ämne till fullo. Genom denna artikel är syftet att ge användbar och praktisk kunskap som kan appliceras i olika sammanhang, samt att stimulera till reflektion och debatt kring Boeing E-4B.
| E-4B | |
 | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Stridsledning och VIP-transport |
| Besättning | maximalt 112 |
| Första flygning | 13 juni 1973 (E-4A) 10 juni 1978 (E-4B) |
| I aktiv tjänst | 1974 – |
| Versioner | E-4A E-4B (samtliga uppgraderade 1985 till E-4B) |
| Ursprung |  USA |
| Tillverkare | Boeing |
| Antal tillverkade | 4 |
| Utvecklad från | Boeing 747-200 |
| Data | |
| Längd | 70,5 meter |
| Spännvidd | 59,7 meter |
| Höjd | 19,3 meter |
| Vingyta | 510 m² |
| Tomvikt | 190 000 kg |
| Max. startvikt | 374 850 kg |
| Max. bränslevikt | 185 973 kg |
| Motor(er) | 4× General Electric CF6-50E2 |
| Dragkraft | 4× 234 kN |
| Prestanda | |
| Räckvidd med max. bränsle | 11 000 km |
| Max. flyghöjd | 14 000 meter |
| Dragkraft/vikt: | 0,26 |
| Vingbelastning | 730 kg/m² |
E-4B, också känd som National Airborne Operations Center (förkortning: NAOC) eller Nightwatch, även informellt benämnt som Doomsday Plane, är ett stort stridsledningsflygplan i USA:s flygvapen.[1] Det finns sammanlagt fyra stycken E-4B och de är samtliga baserade på Offutt Air Force Base utanför Omaha i Nebraska där det opereras av 55th Wing.[2][3]
Bakgrund och roll
E-4B byggdes för att kunna fungera som en mobil ledningscentral för USA:s väpnade styrkor vid utbrottet av ett kärnvapenkrig och är utrustat för att kunna klara sig från en elektromagnetisk puls (EMP).[3] E-4B är baserat på passagerarflygplanet Boeing 747-200.[2]
E-4B används i regel som försvarsministerns tjänsteflygplan vid utlandsresor för att tillgodose dennes komfort- och säkerhetsbehov samt för att kunna upprätthålla krypterade förbindelser med presidenten, försvarschefen och militärbefälhavarna för att säkerställa dennes befälsroll.[2] Jimmy Carter och Ronald Reagan är de enda som rest ombord på E-4B i egenskap av USA:s president.[4]
Fram till 1994 var den officiella benämningen National Emergency Airborne Command Pos (förkortning: NECAP).[4] Samma år fick flygplanstypen i uppdrag att även kunna användas för att stödja Federal Emergency Management Agency (FEMA) vid händelse av naturkatastrofer.[2][3][4]
E-4B är tänkt att vara i tjänst fram till 2033, då de planeras att ersättas av Survivable Airborne Operations Center (SAOC), som likt dem nuvarande flygplanstypen är tänkt att bestå av modifierade trafikflygplan.[5]
E-4B i populärkultur
- Förekommer i filmen By Dawn's Early Light som bygger på Trinity's Child av William Prochnau.
- Förekommer i filmen The Sum of All Fears, filmatiseringen av Tom Clancys Summan av skräck.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Boeing E-4, tidigare version.
Noter
- ^ Newdick, Thomas; Rogoway, Tyler (23 juli 2021). ”E-4B “Doomsday Plane” Just Made A Highly Unusual Visit To Secretive Tonopah Test Range Airport (Updated)” (på engelska). www.thedrive.com. The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/41669/e-4b-doomsday-plane-just-made-highly-unusual-visit-to-secretive-tonopah-test-range-airport. Läst 17 maj 2022.
- ^ ”E-4B” (på engelska). www.af.mil. Air Force Global Strike Command, Public Affairs Office. 11 2016. https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/104503/e-4b/. Läst 17 maj 2022.
- ^ ”E-4 ADVANCED AIRBORNE COMMAND POST” (på engelska). www.boeing.com. Boeing. 2022. https://www.boeing.com/history/products/e-4-airborne-command-post.page. Läst 17 maj 2022.
- ^ Hopkins, Robert (24 maj 2021). ”The History Of American Presidents Flying Aboard Doomsday Planes” (på engelska). www.thedrive.com. The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/40661/the-presidents-and-the-doomsday-planes. Läst 17 maj 2022.
- ^ ”E-4 NAOC” (på engelska). www.airforcemag.com. Air & Space Forces Association. https://www.airforcemag.com/weapons-platforms/e-4b/. Läst 17 maj 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Boeing E-4.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||