I dagens värld är Boaormar ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, ekonomin eller kulturen, har Boaormar fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till nutid har Boaormar genererat debatter, kontroverser och betydande framsteg som har präglat mänsklighetens historia. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Boaormar, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tid. Utan tvekan är Boaormar ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att studeras och förstås i sin helhet.
Boaormar | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Underklass | Diapsider Diapsida |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Underordning | Ormar Serpentes |
Familj | Boaormar Boidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Boidae | |
Auktor | Gray, 1825 |
Släkten | |
Se text | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Boaormarna (Boidae) är en familj av ormar. Arterna är inte giftiga, utan kramar ihjäl sina byten. De är medelstora till mycket stora ormar, och honorna är vanligen större än hanarna.[1] Om en boaorm känner sig hotad väser de ljudligt och/eller hugger mot angriparen. De förlitar sig dock på sitt kamouflage i första hand.
Det naturliga utbredningsområdet är Central- och Sydamerika samt Afrika, Sydostasien och Salomonöarna.[1]
Boaormarna har två funktionala lungflyglar. Ibland finns rudimentära rester av bäckenet kvar.[2]
Ormarnas systematik är inte helt utredd. Enligt en morfologisk och molekylärgenetisk studie från 2007 delas familjen boaormar i tre underfamiljer.[3] Denna taxonomi övertogs av The Reptile Database.[4] Underfamiljerna har tillsammans 14 släkten och cirka 50 arter.[5]
|