I dagens värld är Blyacetat ett ämne som har fått stor betydelse inom olika områden. Från politik till mode har detta ämne blivit en oundviklig diskussionspunkt. Dess inverkan har genererat debatter, kontroverser och betydande förändringar i samhället. I den här artikeln ska vi titta närmare på hur Blyacetat har påverkat och markerat ett före och efter i vårt sätt att tänka och agera. Dessutom kommer vi att utforska de olika perspektiv och åsikter som finns kring detta ämne, samt dess relevans idag.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Blyacetat | |
![]() | |
Systematiskt namn | Bly(II)acetat |
---|---|
Kemisk formel | Pb(CH3CO2)2 |
Molmassa | 325,29 g/mol |
Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
CAS-nummer | 301-04-2 |
SMILES | .CC(=O).CC(=O) |
Egenskaper | |
Densitet | 3,25 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 443,9 g/l (20 °C) |
Smältpunkt | 280 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
LD50 | 300 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Blyacetat eller blysocker, vanligtvis skrivet Pb(CH3COO)2 eller ibland Pb(C2H3O2)2
Blysocker är ett vitt pulver eller färglösa kristaller, och har fått sitt namn på grund av sin utpräglat söta smak; ämnet är dock giftigt. I äldre tider har ämnet kallats Sacharum Saturni och (missvisande) Sulphur Saturni.
Blyacetat tillverkas vanligtvis genom reaktionen mellan ättiksyra och blyoxid.
Det finns många användningsområden för blyacetat: