Blasieholmstull
Numera har Blasieholmstull blivit ett ämne för stort intresse och debatt inom olika områden. Både i samhället och på det akademiska området har Blasieholmstull genererat en rad blandade känslor och åsikter som har utlöst oändliga diskussioner och reflektioner. Det är därför det är relevant att ägna tid och utrymme för att utforska och på djupet analysera den påverkan och implikationer som Blasieholmstull har på våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna relaterade till Blasieholmstull, och undersöka dess ursprung, utveckling, konsekvenser och möjliga lösningar. På samma sätt kommer vi att ta upp de olika perspektiven och positionerna kring Blasieholmstull, för att utöka vår förståelse av detta komplexa och betydelsefulla ämne.
Blasieholmstullen var en sjötull i Stockholm som låg på Blasieholmen vid nuvarande Berzelii park.
I Stockholm infördes stadstullar den 20 november 1622. I tullordningen stadgades att sex tullplatser skulle inrättas, fyra för landvägen och två för sjövägen. En av de nya sjötullarna för trafiken från Saltsjön inrättades på Blasieholmen i området Packaretorget (numera Norrmalmstorg). Vid 1600-talet gick Saltsjön med Ladugårdslandsviken ända fram där numera Berzelii park ligger. Blasieholmstullen blev nästan omedelbart flyttad längre österut till Blockhusudden, som är Södra Djurgårdens östligaste udde. Där kallades den sedermera Stora sjötullen.[1] Den andra sjötullen blev Långholmstullen.
Referenser
Noter
- ^ Berggren (2000), sida 64
Tryckta källor
- Jan Berggren (2000). Alla tiders tull i stan. Carlssons. ISBN 91-7203-991-4
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
