Birgitta Trotzig

I dagens värld är Birgitta Trotzig en fråga som fått stor relevans i samhället. Under lång tid har Birgitta Trotzig varit föremål för debatt och diskussion, eftersom dess inverkan täcker olika aspekter av det dagliga livet. Vare sig det gäller det personliga, arbetslivet, kulturella eller sociala området har Birgitta Trotzig blivit ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Dess betydelse ligger i dess inflytande på våra beslut, hur vi uppfattar världen omkring oss och hur vi förhåller oss till andra. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska begreppet Birgitta Trotzig och dess inverkan på våra dagliga liv, för att bättre förstå dess innebörd och kunna analysera dess relevans idag.

Birgitta Trotzig
FöddAstri Birgitta Kjellén
11 september 1929
Göteborg, Västra Götalands län
Död14 maj 2011 (81 år)
Lund, Skåne län
YrkeFörfattare, ledamot av Svenska Akademien
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
PriserSvenska Dagbladets litteraturpris (1957)
De Nios Stora Pris (1963)
Doblougska priset (1970)
Kellgrenpriset (1991)
Litteris et Artibus (2004)
MakeUlf Trotzig
(g. 1949–2011; hennes död)
Barn4

Astri Birgitta Trotzig, född Kjellén 11 september 1929 i Göteborg, död 14 maj 2011 i Lund, var en svensk författare och kritiker. Från 1993 var hon ledamot av Svenska Akademien på stol nummer 6.

Biografi

Trotzig var dotter till lektor Oscar Kjellén (1899–1988) och adjunkt Astri Kjellén (född Rodhe, 1904–1981). Fadern var son till folkskollärare Alfred Kjellén från Skepperstad och modern dotter till medicine doktor Einar Rodhe. Föräldrarna hade gift sig 1928 och fadern arbetade på sin doktorsavhandling medan han undervisade vid Göteborgs latinläroverk. Familjen flyttade till Kristianstad 1937, där båda föräldrarna undervisade i franska, engelska och spanska.

Birgitta Trotzig började 1949 studera psykologi vid Göteborgs universitet, men fullföljde inte studierna utan skrev i stället på sin första bok Ur de älskandes liv, som utkom 1951. År 1949 träffade hon också Ulf Trotzig, som studerade på Valands målarskola. De gifte sig samma år; även för Birgitta var Ulfs år på Valand en viktig tid, då världen utanför det på grund av andra världskriget slutna Sverige, öppnades och man kom i kontakt med konstnärliga, litterära och politiska riktningar, som livligt diskuterades på skolan. Efter att Ulf avslutat sina studier och Birgitta debuterat reste de till Paris på ett stipendium, vilket så småningom ledde till att de flyttade till Frankrike mer permanent 1954. Birgitta Trotzig kom att närma sig katolicismen som en möjlighet att förhålla sig till att vara i världen med en meningsbärande tro, och konverterade så småningom. Paret Trotzig fick fyra barn.

Birgitta Trotzig var medarbetare i BLM och Aftonbladet under många år, där hon skrev om konst och litteratur. Trotzig var ledamot i Samfundet De Nio 1967–93. Hon invaldes i Svenska Akademien 1993, som Per Olof Sundmans efterträdare på stol nummer 6.

Trotzig är begravd på Norra kyrkogården i Lund. På huset på Västergatan i centrala Lund i vilket Birgitta och Ulf Trotzig bodde har Lunds kommun satt upp en plakett.

Författarskap

Trotzigs språk är starkt drivet och säreget, och med en skärpa som tränger djupt ner i den läsare som är mottaglig för hennes prosa. Centrala teman i hennes böcker är människans utsatthet för sig själv och sina inre krafter, samt av det samhälle hon lever i. Ett annat centralt tema är hennes förhållande till en gud som är både frånvarande i sin tystnad och närvarande genom människans sökande efter dess röst, och mötet med den genom tron, bönen och riterna. Ett tema är skuld och frigörelse. I hennes tänkande spelar förhållandet mellan det etiska och det estetiska en viktig roll.

Bland Trotzigs böcker märks romanen Dykungens dotter (1985), där titeln inspirerats av en saga av H.C. Andersen. Boken handlar om det oönskade barnet som är både en ljusgestalt och dyvarelse, och om hennes och moderns livslånga lidandehistoria. Andra romaner är De utsatta (1957), En berättelse från kusten (1961), Sveket (1966) och Sjukdomen (1972). Bland prosadiktsamlingarna kan nämnas Ordgränser (1968), Jaget och världen (1977) och Anima (1982). Hon har även skrivit kortare berättelser, som finns i bland andra I kejsarens tid (1975) och Dubbelheten (1998).

Bokförlaget Faethon inledde 2019 utgivningen av en kommenterad utgåva av Trotzigs samlade skrifter.

Bibliografi

Samlade upplagor och urval

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Dagens Nyheter. 15 maj 2011. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018155535/http://www.dn.se/kultur-noje/peter-englund-birgitta-trotzig-dod. Läst 15 maj 2011. 
  2. ^ ”Författaren Birgitta Trotzig död”. Expressen. 15 maj 2011. Arkiverad från originalet den 16 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110516180308/http://www.expressen.se/nyheter/1.2436654/forfattaren-birgitta-trotzig-dod. Läst 15 maj 2011. 
  3. ^ Svenska Akademiens ständige sekreterare, Peter Englund (15 maj 2011). ”Förlust”. Att vara ständig. http://akademiblogg.wordpress.com/2011/05/15/forlust/. 
  4. ^ Båda föräldrarna finns med i Vem är Vem? i Skåne, Halland, Blekinge, Stockholm 1966, s. 431
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ ”Trotzig | Bokförlaget Faethon”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190702140725/https://faethon.se/trotzig/. Läst 4 juli 2019. 
  • Vem är det 1961

Vidare läsning

  • Andersson, Pär-Yngve (2004). Överskridandets strategier: lyrisk romankonst och dess uttryck hos Rosendahl, Trotzig och Lillpers. Örebro studies in literary history and criticism, 1650-5840 ; 4. Örebro: Univ.-bibl. Libris 9496770. ISBN 91-7668-392-3 
  • Bak, Krzysztof (2005). Den intersubjektiva synden i Birgitta Trotzigs Dykungens dotter (1. uppl). Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego. Libris 10051231. ISBN 83-233-2090-X. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BakK/titlar/DenIntersubjektivaSyndenTrotzig/sida/5/faksimil?om-boken 
  • Bergil, Christina (1995). Mörkrets motbilder: tematik och narration i fem verk av Birgitta Trotzig. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607579. ISBN 91-7139-284-X 
  • Eriksson, Eva (1983). Döden genom högmod: en analys av Birgitta Trotzigs berättelse "Drottningen". Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654907 
  • Franzén, Carin (2007). För en litteraturens etik: en studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap. Eslöv: Östlings bokförlag Symposion. Libris 10366088. ISBN 9789171397683 
  • Hellström, Susanne (1984). Motbild och medkänsla - en studie av form och tematik i Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654961 
  • Littberger Caisou-Rousseau, Inger (1989). Dykungens dotter: några gemensamma motiv i H. C. Andersens saga och Birgitta Trotzigs prosaberättelse. Scripta minora / Högskolan i Växjö, 1100-5513 ; 2. Växjö: Högsk. i Växjö, Institutionen för humaniora. Libris 858577 
  • Olovson-Ohlson, Eva (1986). Själens födelse ur dyn: ett förslag till tolkning av dyvärlden i Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655155 
  • Olsson, Ulf (1988). I det lysande mörkret: en läsning av Birgitta Trotzigs De utsatta. Stockholm: Bonnier. Libris 7147557. ISBN 91-0-047450-9 
  • Pirholt, Mattias (2005). Ett språk, ett spår: en studie i Birgitta Trotzigs författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 9822677. ISBN 91-7139-707-8 
  • Tyrberg, Anders (2002). Anrop och ansvar: berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Torgny Lindgren. Stockholm: Carlsson. Libris 8461786. ISBN 91-7203-476-9 
  • Wellander, Dag (1987). Fången - förslag till tolkning av Dykungens dotter. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655766 
  • Westling, Gunnar (1988). "Med stabilt rykte för extrem svartsyn": en studie i mottagandet av Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen hos den svenska kritiken. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1988:130. Borås. Libris 769860 

Externa länkar

Kulturtitlar
Företräddes av
Per Olof Sundman 		 Stol nummer 6 i Svenska Akademien
1993–2011 		Efterträddes av
Tomas Riad
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 6
Johan Wingård (1786) · Adolf Göran Mörner (1819) · Anders Abraham Grafström (1840) · Fredrik August Dahlgren (1871) · Hans Hildebrand (1895) · Sven Hedin (1913) · Sten Selander (1953) · Olle Hedberg (1957) · Per Olof Sundman (1975) · Birgitta Trotzig (1993) · Tomas Riad (2011)
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata