I dagens värld är Bernstadt auf dem Eigen en fråga som blir allt mer aktuell i samhället. Med tiden har Bernstadt auf dem Eigen blivit en grundläggande aspekt i människors dagliga liv, som påverkar deras beslut och handlingar. Sedan Bernstadt auf dem Eigen har det utvecklats och anpassats till nya trender och teknologier, och blivit ett ämne av gemensamt intresse för en mängd olika människor. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Bernstadt auf dem Eigens inverkan på dagens samhälle och hur det har fått betydelse genom åren.
Bernstadt auf dem Eigen | ||
Stad | ||
Hus och kyrka vid det centrala torget.
| ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Förbundsland | Sachsen | |
Kreis | Görlitz | |
Förvaltningsgemenskap | Bernstadt / Schönau-Berzdorf | |
Höjdläge | 231 m ö.h. | |
Koordinater | 51°03′N 14°50′Ö / 51.050°N 14.833°Ö | |
Yta | 52 km² ()[1] | |
Folkmängd | 3 173 ()[2] | |
Befolkningstäthet | 61 inv./km² | |
Postnummer | 02748 | |
Riktnummer | (+49) 035874 | |
Registreringsskylt | GR | |
Kommunkod | 14 6 26 030 | |
Geonames | 6551207 | |
OSM-karta | 418663 | |
Bernstadt i Tyskland
| ||
Läget för Bernstadt auf dem Eigen i Landkreis Görlitz
| ||
Webbplats: Bernstadt auf dem Eigen | ||
Bernstadt auf dem Eigen (officiellt: Bernstadt a. d. Eigen, sorbiska: Bjernadźicy) är en tysk stad och (Landstadt) i distriktet Görlitz i förbundslandet Sachsen.[3] Den ligger i landskapet Oberlausitz nära gränsen till Polen och Tjeckien. Staden har cirka 3 200 invånare. Staden ingår i förvaltningsområdet Bernstadt / Schönau-Berzdorf tillsammans med kommunen Schönau-Berzdorf a. d. Eigen.[3]
Bernstadt nämns 1234 för första gången i en urkund som undertecknades av biskopen i Meissen. Staden och dess omnejd förvaltades länge av ett nunnekloster av Cisterciensorden. Klostret finns kvar nära staden Kamenz men det har inte längre administrativ betydelse för Bernstadt.[4]
På stadens centrala torg står en fontän med namnet Erdachsbrunnen (fontänen vid jordens axel). Namnet kommer från ett skämt. 1873 byggdes på torget en påle av gjutjärn som var del av ortens vattenförsörjning och som hade två lampor monterade på toppen. Studenter från Löbau som besökte staden valde pålen som sin träffpunkt. Någon kom på idén att pålen skulle föreställa jodens axel och studenterna började smörja den efter sina festligheter. 1939 ersattes pålen med en fontän.[5]
Mellan 1893 och 1945 fanns en smalspårig järnväg till Herrnhut. Järnvägen demonterades av sovjetiska enheter som en del av krigsskadeståndet.[6]
|