I den moderna världen har Bernhard av Cluny varit ett ämne för ständig debatt och intresse. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans idag eller dess inflytande på våra dagliga liv, har Bernhard av Cluny varit föremål för många studier och forskning. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Bernhard av Cluny varit ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Bernhard av Cluny och dess betydelse i dagens samhälle, såväl som dess relevans i framtiden.
| Bernhard av Cluny | |
| Född | Kungariket Frankrike |
|---|---|
| Död | Kungariket Frankrike |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike |
| Sysselsättning | Poet, författare[1][2], munk[1] |
| Redigera Wikidata | |
Bernhard av Cluny (alternativt Morlaix) var en fransk munk, skald och psalmförfattare. Bernhard föddes av engelska föräldrar i Bretagne, Frankrike, år 1091. I unga år blev han munk i klostret Cluny, där han levde tills han avled den 20 augusti 1153.
Under 1140-talet skrev han ett verk på daktylisk hexameter om det himmelska Jerusalem. Verket omfattar cirka 3 000 rader och är inspirerat av Uppenbarelsebokens två sista kapitel.
I The English Hymnal with Tunes år 1933 är han representerad med fyra psalmtexter. "Hic breve vivitur" (Brief life is here our portion; nr 371), "O bona patria!" (For thee, O dear, dear country; nr 392), "Urbs Sion aurea" (Jerusalem the golden"; nr 412) samt "Hora novissima" (The world is very evil; nr 495).
| ||||||||