I den här artikeln kommer vi att utforska Bensimidazol i detalj och analysera dess inverkan i olika aspekter och sammanhang. Från dess uppkomst till nutid har Bensimidazol varit föremål för intresse och debatt i flera sektorer, vilket genererat motstridiga åsikter och djupa reflektioner. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i dess innebörd, dess inflytande och dess relevans, för att försöka förstå dess omfattning och inverkan. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt kommer vi att ta upp olika perspektiv och förhållningssätt till Bensimidazol, för att berika analysen och främja en berikande debatt.
bensimidazol | |
![]() | |
Systematiskt namn | 1H--bensimidazol |
---|---|
Övriga namn | 1,3-benzodiazol |
Kemisk formel | C7H6N2 |
Molmassa | 118,14 g/mol |
Utseende | Färglösa kristaller |
CAS-nummer | 51-17-2 |
SMILES | C1=CC=C2C(=C1)NC=N2 |
Egenskaper | |
Löslighet (vatten) | 2 g/l (20 °C) |
Smältpunkt | 171–174 °C [1][2] |
Kokpunkt | >360 °C [1] |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Bensimidazol är ett organiskt ämne, närmare bestämt en aromatisk heterocyklisk förening, bestående av en bensen- och en imidazol-ring.
Ämnen som är derivat av, eller innehåller bensimidazolstrukturen, kan kallas bensimidazoler. Ett sådant exempel är vitamin B12, kobalamin, där derivatet 5,6-dimetylbensimidazol ingår.[3]
Bensimidazoler är ofta bioaktiva och både bland läkemedel och bekämpningsmedel finns ämnen i den här gruppen.[4]
Bensimidazolon är ett bensimidazolderivat som bland annat ingår i ett antal färgpigment och vissa läkemedel.