I dagens värld har Benkt-Erik Hedin kommit att inta en grundläggande plats i olika sfärer av det dagliga livet. Oavsett om det är på arbetsplatsen, den akademiska, kulturella eller sociala sfären har Benkt-Erik Hedin blivit ett ämne av relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Dess genomslag och relevans har väckt intresse hos forskare, yrkesverksamma och allmänheten, som försöker förstå dess betydelse och återverkningar. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska den roll som Benkt-Erik Hedin spelar i dagens samhälle, analysera dess utveckling, utmaningar och möjliga lösningar. Dessutom kommer vi att undersöka hur Benkt-Erik Hedin har format och kommer att fortsätta att forma det nuvarande landskapet, samt de fördelar och utmaningar som kommer med dess närvaro i olika sammanhang.
Benkt-Erik Hedin | |
Född | 21 februari 1934 Helsingborg |
---|---|
Död | 12 januari 2019 (84 år) Tyresö |
Yrke | Författare, översättare |
Nationalitet | Svensk ![]() |
Språk | Svenska |
Verksam | 1961 –2019 |
Make/maka | Gunilla Iversen |
Barn | Tora Hedin, Arnold Hedin |
Benkt-Erik Hedin, född 21 februari 1934 i Helsingborg, död 12 januari 2019 i Tyresö, var en svensk författare och översättare.
Hedin blev fil.mag. 1960, var litteraturkritiker i Kvällsposten 1960–1965, i Sydsvenska Dagbladet 1965–1970 och medarbetade i BLM från 1965.
Som författare skrev han bland annat lättläst poesi för vuxna och som översättare ägnade han sig framförallt åt att presentera tyska författare.
Hedin var under många år medlem av Sveriges Författarförbunds styrelse och gjorde stora insatser för utvecklingen av förbundets internationella kontakter. Han var även ordförande i Lars Salviusföreningen. Han är far till översättaren och slavisten Tora Hedin.
Benkt-Erik Hedin är gravsatt i minneslunden på Bollmora kyrkogård i Tyresö.