Bayerska tronföljdskriget
Nuförtiden är Bayerska tronföljdskriget ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor över hela världen. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i populärkulturen har Bayerska tronföljdskriget visat sig vara ett ämne värt att utforska och diskutera. Med en stor räckvidd och betydande inflytande är det ingen överraskning att Bayerska tronföljdskriget är centrum för uppmärksamheten i många debatter och samtal. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Bayerska tronföljdskriget och hur det har format vår värld på sätt som vi kanske inte ens inser. Från dess rika historia till dess framtida implikationer, det råder ingen tvekan om att Bayerska tronföljdskriget kommer att fortsätta att vara ett ämne av intresse för många i en nära framtid.
| Bayerska tronföljdskriget | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 En sjukvårdare behandlar Fredrik den stores skador. | |||||||||
| |||||||||
| Stridande | |||||||||
 Ärkehertigdömet Österrike
|
 Kungariket Preussen Kurfurstendömet Sachsen
| ||||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||||
| Josef II Franz Moritz von Lacy Ernst Gideon von Laudon
|
Fredrik II Henrik av Preussen
| ||||||||
| Styrka | |||||||||
| 180 000–190 000 [källa behövs] | 160 000 preussare och sachsare [källa behövs] | ||||||||
| Förluster | |||||||||
| ~10 000 österrikare (majoriteten av sjukdomar)[källa behövs] | ~10 000 preussare (majoriteten av sjukdomar)[källa behövs] | ||||||||
Bayerska tronföljdskriget kallas det krig som 1778-1779 fördes mellan Österrike å ena sidan och Preussen och Sachsen å andra sidan om tronföljden i Bayern.
När huset Wittelsbachs bayerska linje dog ut med kurfursten Maximilian Josef 1777 och Bayern tillföll kurfursten Karl Teodor av Pfalz förmåddes denne av kejsar Josef II att avträda hela Nedre Bayern till Österrike i utbyte mot några personliga fördelar. Då Preussen fruktade att detta skulle medföra ökad makt för Österrike i södra Tyskland, fick kungen av Preussen, Fredrik II, såväl som Karl Teodors arvinge, hertig Karl av Zweibrücken och kurfursten Fredrik August av Sachsen, som även var Maximilian Josefs dotterson, att opponera sig mot detta. Då underhandlingarna strandade ryckte kung Fredrik II i juli 1778 in i Böhmen, understödd av sachsiska trupper.
Kriget, som mest kom att handla om härarnas proviantering – det kallades av soldaterna hånfullt för "potatiskriget" – fördes utan större eftertryck på någondera sidan och avslutades genom freden i Teschen den 13 maj 1779. Under Rysslands och Frankrikes medling bestämdes det att Österrike skulle få det lilla men fruktbara området Innviertel, beläget mellan floderna Donau, Inn och Salza, men avstå från sina övriga anspråk. Fredrik fick sina anspråk på Ansbach och Bayreuth erkända och Sachsen en penningsumma. Freden garanterades av Frankrike och Ryssland.
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bajerska tronföljdskriget, 1904–1926.
