I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Bayan Obo och fördjupa oss i dess betydelse, implikationer och relevans inom _var2-fältet. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Bayan Obo spelat en grundläggande roll i _var3, vilket i hög grad påverkat _var4. Under hela denna analys kommer vi att undersöka de olika perspektiven som har dykt upp kring Bayan Obo, med tanke på dess effekter på _var5 och dess inverkan på _var6. Med en kritisk och detaljerad blick kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Bayan Obo och upptäcka dess kopplingar till _var7 och dess potential för _var8. Genom denna resa försöker vi utöka förståelsen om Bayan Obo och dess implikation i dagens värld.
Bayan Obo | |||||||||
| |||||||||
![]() | |||||||||
Enhetsnivå: | Häradsnivå (nivå 3) | ||||||||
Typ av enhet: | Särskilt distrikt | ||||||||
Provins: | Inre Mongoliet (orter på häradsnivå i Inre Mongoliet) | ||||||||
Prefektur: | Baotou | ||||||||
Koordinater: | 41°46′58″N 109°58′25″Ö / 41.78278°N 109.97361°Ö | ||||||||
Yta: | 303 km² | ||||||||
Folkmängd:* | 26 050 (2010) | ||||||||
Befolknings- täthet: |
86 inv./km² | ||||||||
Officiell webbplats | |||||||||
Bayan Obos läge i Kina. | |||||||||
*Källa för folkmängd: [1] |
Bayan Obo, tidigare romaniserat Paiyunopo,[2] är en gruvdistrikt i Baotou i Inre Mongoliet, Folkrepubliken Kina.
Bayan Obo är mongoliska och betyder "rikt röse", där "röse" (ovoo) syftar på den typ schamanistiska stenrösen som är vanliga i Mongoliet. 1927 upptäckte den kinesiske geologen Ding Daoheng att det fanns rika mineralfyndigheter på orten.[3]
En av världens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller finns på orten, som 2005 stod för 45 procent av världsproduktionen.[4][5][6][7]
I satellitbilden till höger markeras vegetation med rött, gräsmarker med ljusbrunt, stenar är svarta och vattenytor är gröna. Två runda dagbrott är synliga liksom ett stort antal slaggdammar och slagghögar.[8]
Kina producerade cirka 81 000 ton sällsynta jordartsmetaller 2001 och siffran steg till 120 000 år 2006. Enligt det kinesiska Sällskapet för sällsynta jordartsmetaller så frigörs 9 600 till 12 000 kubikmeter av avfallsgas - som innehåller fluorvätesyra, svaveldioxid och svavelsyra - för varje ton sällsynta jordartsmetaller som bryts. Ungefär 75 kubikmeter av surt avloppsvatten samt ungefär ett ton radioaktiva avfallsrester frigörs också per ton.[8]