Numera är Batolit ett relevant ämne som inte lämnar någon oberörd. Den här frågan har fått stort genomslag i samhället, väckt ett brett intresse och är föremål för debatt inom olika områden. Batolit har länge varit föremål för studier och forskning på grund av dess betydelse, och åsikterna om det är varierande och ofta passionerade. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Batolit och dess inverkan i olika sammanhang, och erbjuda en bred och detaljerad vision som gör det möjligt för läsaren att bättre förstå denna mycket relevanta fråga.
Batolit (från grekiskans "bathos" = djup och "lithos" = klippa) är magmatisk bergsmassa av viss omfattning, minst 100 kvadratkilometer, som är insprängd från djupet i omgivande större bergartsområde. Magman, som kallnat under jordens yta, sträcker sig nedåt till okänt djup.
Ljusdalsbatoliten är en grupp plutoner i Hälsingland. Batoliten täcker ett i nordvästlig–sydöstlig riktning långsmalt område på omkring 130 x 100 kilometer, vilket täcker merparten av Hälsingland. Batolitens plutoner kristalliserades av magma för omkring 1 850 miljoner år sedan.
Det transskandinaviska magmatiska bältet består av en serie batoliter i ett omkring 1 400 kilometer långt bälte mellan Lofoten i Norge och Blekinge. Det transskandinaviska magmatiska bältet och dess bergarter stelnade av magma för mellan 1 810 och 1 650 miljoner år sedan.
Ålandsbatoliten består liksom Viborgbatoliten av rapakivigraniter.