I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Karelska näset på djupet, ta upp dess olika aspekter, dess betydelse i dagens samhälle och dess relevans genom historien. Vi kommer att undersöka dess inverkan på olika områden, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Karelska näset är ett tema som inte bara tillåter oss att bättre förstå världen omkring oss, utan också inbjuder oss att reflektera över vår roll i den och ifrågasätta våra övertygelser och övertygelser. Genom en uttömmande analys strävar vi efter att belysa ett ämne som inte bara är av akademiskt intresse, utan också kan ha djupgående konsekvenser för vårt dagliga liv.
Karelska näset (ryska: Карельский перешеек, Karelskij peresjejek; finska: Karjalankannas) är landområdet mellan sjön Ladoga och Finska viken. Viktigaste staden är Viborg, som ligger längst in i en skyddad vik av Finska viken, i den västra delen av näset. Området tillhör Ryssland. På södra sidan ligger Sankt Petersburg, vars norra del räknas till näset.
Området var historiskt en del av Sverige, men var del av Ryssland mellan 1721/1743 och 1812. 1812 återförenades området med resten av Finland. Men Finland tvingades avträda det i fredsförhandlingarna med Sovjetunionen (vinterkriget och fortsättningskriget). Cirka 406 000 finländare evakuerades till övriga Finland, så kallad förflyttad befolkning.
Karelska näset faller idag inom det ryska länet Leningrad oblast och de båda distrikten (rajon) Kexholm (Priozersk) och Viborg. Den förra har 63 157 invånare på 3 597,5 km2 och den senare har 205 718 invånare (varav 80 896 i staden Viborg) på 7 431,2 km2 (år 2013), alltså tillsammans 268 875 invånare på 11 028,7 km2.[källa behövs]