Axel Wesslau

Idag är Axel Wesslau ett ämne av stort intresse och relevans i vårt samhälle. Sedan flera år tillbaka har Axel Wesslau fångat uppmärksamheten hos experter och yrkesmän inom olika områden, såväl som allmänheten. Vikten av Axel Wesslau har ökat när vi går in i en era av förändring och framsteg inom olika områden. Oavsett om det är inom det tekniska, vetenskapliga, sociala eller kulturella området har Axel Wesslau visat sig vara ett ämne för ständig diskussion och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Axel Wesslau, från dess inverkan på det dagliga livet till dess inflytande på samhällets framtid.

Axel Wesslau
Axel Wesslau, 1889
Axel Wesslau, 1889
Född14 september 1852
Sköllersta, Örebro län, Sverige Sverige
Död22 april 1921 (68 år)
Täby kommun, Stockholms län, Sverige Sverige
Aktiva år1881–1921
SFDb

Axel Wesslau, född 14 september 1852 i Sköllersta, död 22 april 1921 på Höstsol[1], var en svensk skådespelare.[2]

Biografi

Wesslau var engagerad hos Algot Sandberg 1881–1882, hos Carl Otto Lindmark 1882–1883, hos Carl Johan Fröberg 1884–1885, hos Lars Erik Elfforss 1885–1887, åter hos Fröberg 1887–1896 och vid Eldorado i Kristiania från 1896. Bland de roller han gjort kan nämnas Fritz i Livet på landet, Passepartout i Jorden runt på 80 dagar, Herman i Barnhusbarnen, Menelaus i Den sköna Helena, Pietro i Boccaccio, Célestin i Lilla helgonet, Anatole i Niniche, Koko i Mikadon, Konjänder i Hittebarnet och Jan Värmlänningarna.[3]

Utöver teatern gjorde Wesslau även två filmroller. 1913 spelade han huskaplanen Jahto i Victor Sjöströms Miraklet. Han ska även ha gjort en roll i Gustaf Molanders Bodakungen (1920), men denna roll har inte blivit identifierad.[2]

Han var ogift.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1899 Cornebois, apotekare Rocamboles arvingar
Charles Varin		 Södra Teatern[4]
Cirkusdirektören Den stora sträjken, revy
Södra Teatern[4]
1901 Greve Archibald de Chateaurien Bellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Axel Bosin Södra Teatern[5]
1903 Didrik Ljungby horn
Edgar Collin, Vilhelm Östergaard och Alfred Ipsen		 Östermalmsteatern[6]
Sten Stures löfte
Frans Hedberg		 Östermalmsteatern[7]
1904 Venus från saluhall'n
Axel Bosin och Ernst Wallmark		 Östermalmsteatern[8]
Djurtämjerskan
Pierre Decourcelle och René Maizeroy		 Östermalmsteatern[9]
1910 Tillfällig utkörare på en bättre restaurant I enskildt rum
Emil Norlander		 Oskar Textorius Textorius-Adami-tournéen[10]
Bouneer, f.d. militär Cox och Box
Arthur Sullivan och Francis Cowley Burnand		 Oskar Textorius Textorius-Adami-tournéen[10]
1916 Victor Krigsäran
Maurice Hennequin		 Knut Nyblom Vasateatern[11]
von Wedell Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[12]

Bilder

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1860-2016 (Version 7.10). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2016. Libris 17007456. ISBN 978-91-87676-64-2 
  2. ^ ”Axel Wesslau”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57637. Läst 9 februari 2014. 
  3. ^ Hildebrand med flera 1897, s. 123.
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-31/10345a/3. Läst 6 augusti 2016. 
  5. ^ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019. 
  6. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-01/11994A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur: Teatrarnes spellistor m. m.”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 december 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-12-03/12087A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  8. ^ ”Teatrarnes nyårsprogram”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1904. https://arkivet.dn.se/tidning/1904-01-02/12114A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  9. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 januari 1904. https://arkivet.dn.se/tidning/1904-01-22/12133A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  10. ^ ”Programblad Mariestads Teater, Mariestad, 1910/11/10”. Filmarkivet.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304093448/http://filmarkivforskning.se/programblad/mariestads-teater-mariestad-19101110/. Läst 1 november 2015. 
  11. ^ ”Krigsäran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14539&pos=234. Läst 10 juli 2015. 
  12. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 

Tryckta källor

  • Hildebrand Albin, Lindgren Adolf, Personne Nils, red (1897). Svenskt porträttgalleri. 21, Tonkonstnärer och sceniska artister. Stockholm: Tullberg. Libris 384711 

Externa länkar