Aventurin
Idag är Aventurin ett ämne av stor relevans och intresse för en stor del av befolkningen. Detta nummer har fångat uppmärksamheten hos experter, forskare och yrkesverksamma från olika områden, som har ägnat sin tid och ansträngning åt att analysera det från olika tillvägagångssätt. Vidare har Aventurin skapat en debatt i samhället som gett upphov till motstridiga åsikter och skilda ståndpunkter. Med tanke på denna situation är det relevant att fördjupa vår kunskap om Aventurin och utforska dess implikationer i olika sammanhang. För detta ändamål kommer den här artikeln att ta upp Aventurin på ett detaljerat och kritiskt sätt, för att erbjuda en heltäckande vision av detta aktuella ämne.
| Aventurin | |
|---|---|
| |
| Fakta | |
| Kategori | Mineral |
| Grupp | Kvarts |
| Kemi | Kiseldioxid SiO2 |
| Färg | Grön, guldbrun, skimrande |
| Streckfärg | Vit |
| Kristallsystem | Trigonala |
| Brott | Mussligt, mycket sprött |
| Mohs | 7 |
| Ljusbrytning | 1,544-1,553 |
| Dubbelbrytning | +0,009 |
| Spaltning | Ingen |
| Densitet | 2,65 |
| Dispersion | 0,013 (BG); 0,008 (CF) |
Aventurin är en ogenomskinlig, halvklar kvarts. Namnet används även för en glassort tillkommen runt 1700. Det är inte det samma som Aventurin-fältspat. Namnet kommer från italienskans a ventura som betyder av en tillfällighet, eftersom glaset kom till av en slump.
Aventurin förekommer i gula, rödbruna eller gröna färger, med metallaktiga stänk som orsakas av glimmer. Färgen åstadkommes av små mängder av järnhydrat (brun) eller kromglimmer (grön).
Fyndplatser finns i Brasilien, Chile, Indien, forna Sovjetunionen och Spanien.
Källor
- ^ Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnasstenar – Världens alla arter och varieteter, sidan 138, ISBN 978-91-6319-069-8
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Aventurin.
| |||||||||||||||||||||||
