Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll

I dagens värld har Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll blivit ett ämne för relevans och diskussion i samhället. Med tiden har Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll fått betydelse och har orsakat en förändring i hur människor uppfattar och närmar sig detta ämne. I takt med att samhället utvecklas har Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll blivit allt mer relevant inom olika områden, vilket genererar debatter, avvikande åsikter och i vissa fall konkreta handlingar. Genom historien har Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll påverkat människors liv på olika sätt och dess inflytande fortsätter att vara anmärkningsvärt idag. Den här artikeln kommer att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll, med syftet att analysera dess inverkan och omfattning i det samtida samhället.

Archibald Campbell, 1:e markis av Argyll
Föddmars 1607
Död27 maj 1661[1][2]
Edinburgh
BegravdSt Munn's Parish Church
Medborgare iSkottland
Utbildad vidSaint Andrews-universitetet
SysselsättningPolitiker[3]
Befattning
Ledamot av Englands parlament
Ledamot av tredje protektoratsparlamentet
Ledamot av det skotska parlamentet
MakaLady Margaret Douglas
(g. 1626–, cirka)[4][5]
BarnLady Mary Campbell[6]
Lady Jean Campbell[6]
Lady unknown daughter Campbell[6]
Lord Neill Campbell (f. 1610)[6]
Archibald Campbell, 9:e earl av Argyll (f. 1629)[4]
FöräldrarArchibald Campbell, 7:e earl av Argyll[4]
Agnes Douglas[4]
Redigera Wikidata

Archibald Campbell, markis och 8:e earl av Argyll, född 1607, död den 27 maj 1661, var en skotsk adelsman, son till Archibald Campbell, 7:e earl av Argyll.

Argyll övertog vid faderns flykt ur landet som lord Lorne dennes egendomar, disciplinerade den bångstyriga klanen och utövade inom sitt vidsträckta område länge nästan kunglig myndighet. På 1630-talet tävlade kungen och parlamentspartiet om hans stöd; efter åtskillig tvekan slöt han sig till parlamentet och ledde på skotsk sida 1639 förhandlingarna i Berwick. År 1641 tvang han Karl I att ingå på skotska parlamentets fordringar och erhöll under dennes försök att för sig vinna covenant-lorderna en markistitel.

Campbell trädde emellertid under inbördeskriget det engelska parlamentet allt närmare och utkämpade vilda strider med kungens troman i Skottland, Montrose. Dock tycks han ej - såsom sedan påstods - ha på förhand i förhandlingar med Cromwell givit sitt samtycke till kungens avrättning. Den allmänna fasa, denna händelse framkallade i Skottland, nödgade Campbell att ställa sig på Karl II:s sida, och han satte 1 januari 1651 vid Scone den skotska kronan på dennes huvud.

Hela hans politik hade gått ut på samförstånd mellan engelska och skotska parlamenten; den förlorade efter Karl I:s avrättning alla utsikter till framgång. Campbell själv misstroddes från början av Karl II, avrådde förgäves dennes expedition till England och träffade 1652 för egen del uppgörelse med Cromwell, som dock alltjämt misstänkte honom för rojalistiska intriger. I Skottland var Campbell allmänt hatad och hade därjämte under inbördeskriget ådragit sig ofantliga skulder.

Efter restaurationen infann sig Campbell (juli 1660) i Whitehall för att hylla kungen, men kastades då i fängelse, fördes till Edinburgh och åtalades inför en partisk domstol för högförräderi. Han avrättades och dog modigare än han levat, till det sista förnekande all andel i Karl I:s död.

Referenser

Tryckta källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Campbell, 1. Archibald, 1904–1926.

Noter

  1. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10955.htm#i109541, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Kindred Britain, Kindred Britain-ID: I28377, läs online.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.
  4. ^ Kindred Britain, läs online.
  5. ^ The Peerage person-ID: p10955.htm#i109541, läst: 7 augusti 2020.
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.

Externa länkar

Auktoritetsdata