Aotus vociferans

I dagens värld har Aotus vociferans blivit ett ämne för intresse och debatt för ett stort antal människor. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det moderna samhället eller dess koppling till aktuella trender, har Aotus vociferans fångat uppmärksamheten hos en bred publik. Genom historien har Aotus vociferans spelat en avgörande roll i flera aspekter av mänskligt liv, och dess inflytande fortsätter att spridas idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Aotus vociferans och undersöka dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Från dess inverkan på populärkulturen till dess relevans i akademin är Aotus vociferans fortfarande ett ämne av stort intresse och förtjänar detaljerad uppmärksamhet. Genom omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå vad Aotus vociferans representerar och dess betydelse i den samtida världen.

Aotus vociferans
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljAotidae
SläkteNattapor
Aotus
ArtAotus vociferans
Vetenskapligt namn
§ Aotus vociferans
Auktor(Spix, 1823)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Aotus vociferans[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Johann Baptist von Spix 1823. Aotus vociferans ingår i släktet nattapor, och familjen Aotidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[4]

Denna nattapa förekommer i nordvästra Sydamerika. Utbredningsområdet sträcker sig över södra Colombia, östra Ecuador, norra Peru och nordvästra Brasilien. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter når den 1550 meter över havet. Habitatet utgörs av tropiska regnskogar och andra skogar.[1]

Djuret är främst aktiv på natten och äter frukter, blommor, nektar och några smådjur som insekter. Aotus vociferans lever antingen i familjegrupper av ett föräldrapar med sina ungar eller ensam. Reviren är 5 till 18 hektar stort och de kan överlappas.[1] Arten delar ibland sovplatsen med veckelbjörn, med trädpiggsvinet Coendou bicolor eller med pungråttan Caluromys lanatus.[6]

Hanar väger cirka 700 gram.[1] En hona vägde lite mindre. Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 35 till 45 cm och en svanslängd av 31 till 47 cm. På ovansidan förekommer brunaktig päls och undersidans päls är vitaktig, ibland med inslag av orange. Aotus vociferans har svarta händer och fötter samt en svart svans, förutom svansspetsens undersida som är brun- till rödaktig. På varje sida av ansiktet samt på ännet finns en lodrätt mörk strimma.[6]

Källor

  1. ^ Guzmán-Caro, D.C. et al. 2015 Aotus vociferans . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 17 januari 2024.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd. ed. Aotus vociferans
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Rowe & Myers, red (2016). ”Aotus vociferans”. All the World's Primates. Charlestown: Pogonias Press. sid. 326-327. ISBN 978-1-940496-06-1 

Externa länkar