Idag är Anji ett ämne som får aktualitet inom olika samhällsområden. Dess inverkan har sträckt sig till flera sektorer, vilket har skapat debatt och kontroverser kring dess konsekvenser och konsekvenser. Från den ekonomiska till den sociala sfären har Anji fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare, som försöker bättre förstå dess inflytande och hitta sätt att hantera dess utmaningar. I den här artikeln kommer vi att på ett omfattande sätt utforska innebörden, omfattningen och konsekvenserna av Anji, samt möjliga strategier för att hantera dess utmaningar.
Anji | |
An-chi Hsien, Anji, 安吉 | |
Härad | |
Anji är känt för sina bambuskogar.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Provins | Zhejiang |
Prefektur | Huzhou |
Höjdläge | 21 m ö.h. |
Koordinater | 30°38′07″N 119°41′12″Ö / 30.63528°N 119.68667°Ö |
Huvudort | Dipu |
Area | 1 882 km² |
Folkmängd | 466 552 (2010)[1] |
Tidszon | CT (UTC+8) |
Geonames | 1818043 |
Läge i Kina
| |
Webbplats: Officiell hemsida | |
Anji, tidigare romaniserat Anchi, är ett härad i östra Kina som tillhör Huzhous stad på prefekturnivå i provinsen Zhejiang. Det ligger omkring 63 kilometer nordväst om provinshuvudstaden Hangzhou. Antalet invånare är 466552.[1] Huvudorten Dipu är den klart största orten i häradet och hade 114 247 invånare 2000.[2]
Genomsnittlig årsnederbörd är 1 811 millimeter. Den regnigaste månaden är augusti, med i genomsnitt 274 mm nederbörd, och den torraste är november, med 70 mm nederbörd.[3]
Bambuodling är en viktig näring i häradet och här finns omkring 60 000 hektar bambuskog. Den utrotningshotade salamandern Hynobius amjiensis har sitt naturliga habitat vid berget Longwangshan.