I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Anguimorpha och utforska dess många aspekter och relevans i den nuvarande miljön. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället kommer vi att analysera varje relevant aspekt i detalj och erbjuda en bred och komplett vision av detta ämne. Anguimorpha har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, och genom denna forskning kommer vi att söka belysa dess huvudkomponenter och implikationer. Följ med oss på denna spännande resa för att upptäcka allt som Anguimorpha har att erbjuda oss och dess roll i dagens värld.
Anguimorpha | |
![]() Jättevaran (Varanus giganteus) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Underklass | Diapsider Diapsida |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Underordning | Ödlor Lacertilia |
Infraordning | Anguimorpha |
Vetenskapligt namn | |
§ Anguimorpha | |
Auktor | Fürbringer, 1900 |
![]() Kopparödla (Anguis fragilis) | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Anguimorpha är i den klassiska systematiken ett taxon i ordningen fjällbärande kräldjur. Till djurgruppen räknas så olika arter som den i Sverige förekommande kopparödlan (Anguis fragilis) och den stora komodovaranen (Varanus komodoensis).
De flesta arterna i Anguimorpha har den typiska kroppsbyggnaden för ödlor. Några arter är långsträckta med rudimentära extremiteter och vissa är ormlik och saknar alla extremiteter. Alla arter har kraftiga tänder som vid basen inte är ihåliga. Nya tänder växer mellan de gamla tänderna, de ligger alltså inte under de gamla tänderna. Individernas tunga är genom ett veck delad i ett främre och ett bakre avsnitt. Hos många arter är den främre delen kluven, liksom hos ormar.
Anguimorpha delas vanligen i två överfamiljer med tillsammans åtta familjer varav två är utdöda: