I dagens värld är Andreas Lindvall ett ämne av stort intresse och relevans. Under lång tid har Andreas Lindvall fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och samhällsklasser, genererat debatter, forskning och djupgående analyser inom olika områden. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen, dess betydelse i historien eller någon annan anledning, har Andreas Lindvall lyckats positionera sig som ett grundläggande ämne i aktuell diskurs. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Andreas Lindvall, och analysera dess inverkan, implikationer och relevans idag.
Andreas Lindvall | |
Född | Linköping, Sverige |
---|---|
Död | 4 september 1722 Tingstads församling, Sverige |
Begravd | Tingstads kyrka |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet ![]() |
Sysselsättning | Präst |
Befattning | |
Komminister, Linköpings S:t Lars församling (1693–1701) Kyrkoherde, Tingstads församling (1701–1722) | |
Redigera Wikidata |
Andreas Lindvall, född på 1660-talet i Linköping, Östergötlands län, död 23 augusti 1722 i Tingstads församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Andreas Lindvall föddes på 1660-talet i Linköping. Han var son till skräddaren Oluf Ericsson och Ramborg Pedersdotter på Hunnebergsgatan. Lindvall blev 14 juli 1683 student vid Uppsala universitet och prästvigdes 28 juni 1693 till komminister i Sankt Lars församling. Han blev 1701 kyrkoherde i Tingstads församling. Lindvall avled 1722 i Tingstads församling och begravdes 14 september samma år i Tingstads kyrka.
Lindvall gifte 1694 med Beata Kjörling (1675–1750). De fick tillsammans barnen Jonas Lindvall (1695–1695), Maria Lindvall (1697–1720), Olof Lindvall (född 1698), Anders Lindvall (född 1700) och Eva Lindvall (1702–1765) som var gift med handelsmannen Jacob Spalding i Norrköping.